Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 24 juli 2025
Men då hon går uppför backen till villan, händer något. Ada kommer flygande, och då hon känner igen sin matmor, sjunker hon stilla ned på hennes huvud. Och där stannar hon. Fru Blom småler vänligt och går vägen fram med högburet huvud och Ada på hatten som en grann och vacker prydnad. Badgästerna följa i en lång ström från bryggan. På sin veranda sitter revisorn. Han ser fru Blom och Ada komma.
Hon följde modern till dörren och ut i förstugan. Nej, ser du, mamma, jag törs inte gå. Så länge jag stannar, vågar han ingenting göra mot pappa och mot dig. Därför är det bäst, jag stannar. Nej tyst, tyst, mamma lilla, för nu står han i tamburen och lyss. Högt sade hon: Jag har mitt sätt att vara klok, jag med. Och skrattade.
Skall naturen, att sitt fall försona, Åt en makt, som härjar och föröder, Offra allt det ädlaste, hon föder? Kan väl grafvens mossbetäckta gömma Glädas åt det sköna, åt det ömma? Älskas Kandals barn af dödens salar Som af Lannas grottor, Vanhais dalar? O, du var så skön, begråtna flicka! Ingen yngling stannar mer att dricka Vid din blåa källa, ty där inne Ser han blott din saknad och ditt minne.
Utan att tveka krossar jag henne med ett sista avskedsbrev. På aftonen tar jag mig en promenad i det dystra kvarteret och passerar Saint-Martin-kanalen, vilken är svart som en grav och tyckes enkom gjord att dränka sig uti. Jag stannar vid hörnen av rue Alibert. Varför Alibert? Vem är han? Var det ej så att den grafit, som kemisten funnit i mitt svavelprov, kallades Alibert-grafit? . . . Än sedan?
Man kan godt veta att tåget bara går till Trosa när man ser det försvinna är det alltid som styrde det rakt ut i den vida verlden medan jag ensam stannar kvar. Värst är det med en ångbåt, helst om utsigten är öppen och fri och intet land skymtas vid horisonten.
Om du det har, och om du alltjämt stannar där, så skall du också en gång regera med Kristus såsom en konung i evighet. Så vill Jesus välsigna barnen. Sökande efter den okände Guden. Djupt inne i hjärtat af Afrika och långt ifrån någon missionsstation framlefde en stackars svart herdegosse sina dagar.
Blott Almblads stannade kvar. För Adolfs skull. En kväll då det var mörkt och regnet smattrade mot papptaket diskuterade de frågan Adolf. Här finns ingen som kan ta honom, sa fru Almblad. Och för resten törs jag inte lämna honom till främmande människor. Ingen vet hur han får det. Jag stannar här, sade Almblad. Du kan ju resa till stan. Men jag stannar här tills vidare. Alltid blir det någon råd.
Han sade detta med sådan ton, att den okända vände sig om. Låt mig veta, vad du heter, sade gossen och tog hennes hand. Du är nyfiken. Nej, jag bryr mig icke om ditt namn, om du endast vill säga mig, varifrån du är, och varför vi aldrig mer skola se varandra. Jag heter Singoalla, är kommen fjärran från och stannar ej å någon ort. Och vi träffas då aldrig mer? Vad bryr du dig om mig?
Riddar Bengt och fru Elfrida slumra redan; sovkammarens nattlampa sprider från en fördjupning i väggen ett matt sken, vari skuggorna fladdra med osäkra former men samla sig långt bort, mörkare och djupare, kring alkovens omhängen. Dörren till salen står halvöppen; hon öppnas sakta helt och hållet. På tröskeln, dold av mörkret, stannar Erland.
Att rädda dig, jag delte gladt På trenne år mitt land; Ty bättre arm och hjärta har Ej hela nordens land." Det såg en skottländsk riddare, Montgomri hette han; Han såg gref Douglas falla Och lade spjutet an. Han jagar fram på en korsar Emellan hundra skott, Han stannar ej, han dröjer ej, Han söker Percy blott. Han mättar emot Percy lord En stöt, som drabbar svår.
Dagens Ord
Andra Tittar