United States or France ? Vote for the TOP Country of the Week !
Till häst den starke Douglas drog, Framför sin krigshär han; Hans rustning blänkte såsom glöd, Ej fanns hans öfverman. "Säg", sade han, "hvad folk är ni, Och hvem är den, er för? Hvem gaf er lof att jaga I park, som mig tillhör?" Den första man, som gaf ett svar, Lord Percy själf var den: "Hvad folk, det säga icke vi, Ej heller hvilkens män; Men vi jaga här i parken; Vill du det hindra än?
Jag jag för min del kan inte just nu påminna mig », sade han. »Jo den, herr Broman, finns bara två, eller rättare sagt ett i världen. Det fanns två för ett par år sen, men det ena försvann och man har inte återfunnit det. Det andra såldes förra året i London på en frimärksauktion för sjuttiotvå tusen kronor till lord Hallå! Hallå! Hallå! Är ni där?» Men Broman svarade inte.
Lord Percy från Northumberland, En ed han svurit har: På Chiviats berg att jaga I trenne runda dar, Till trots för riddar Douglas Och hvem med honom var. "De bästa hjortar på Chiviat Skall jag fälla och föra bort." "Vid Gud!" sad' riddar Douglas, "Hans väg skall blifva kort." Och Percy ifrån Bambrow kom Med en skara, stolt att se; Väl femton hundrade skyttar Från landamären tre.
Dock, under denna leende yta jag kan tänka mig läsarens öfverraskning gapar en afgrund! Mr Francis har ett hjärta lika grymt och en själ lika svart som förfaderns. Kort sagdt: lord Francis Vail har inkarnerat sig i Mr Francis Vail. Mr Francis tar fasta på de gamla olycksbådande profetiorna och omsätter dem i en lång serie af anslag mot sin frände lordens lif.
Den nuvarande lord Vail är en ung man på några och tjugu. Arfvinge till titeln och godset är han farfars yngre bror. En egendomlig tillfällighet har velat, att denne bär namnet Francis alldeles som Holbeins modell och att han på ett hår liknar sin förfader från 350 år tillbaka.
De bästa hjortar i Chiviat Vi skjutit och föra bort." "Vid Gud", sad' riddar Douglas, "Er väg skall blifva kort." Den ädle Douglas talade Till Percy åter så: "Att döda män förutan skuld, Det vore synd ändå; Men, Percy, du är lord af land, Och jag af stånd som du; Vi låta folket stå bredvid Och slåss, vi båda, nu?" "Väl, straffe Gud", så Percy sad', "Hvem som det neka vill.
Wanamaker, Claflin, Jordan, Lord, Field, Barr och de öfriga ha varit fattiga springpojkar, och Phelps och Dodges voro båda två fattiga kontorister. Inom bank- och finansvärlden är det ett kändt förhållande, att våra Stanfords, Rockefellers, Goulds, Sages, Fields, Dillons, Seligmamms, Wilsons och Huntingtons stigit fram ur de djupa leden.
Någon bakom dem ropade: Axel! De vände sig om. Det var Josef Nilson. Han gick i sjunde nedre och hade klumpfot. Fördenskull kallades han lord Byron. Bor han också där? Axel stannade och nickade. Också Stellan blev stående och väntade på Josef, som närmade sig med de kokett rytmiska stegen hos en person med klumpfot. Han nickade kort och avmätt åt Stellan utan att bevärdiga honom med ett ord.
Att rädda dig, jag delte gladt På trenne år mitt land; Ty bättre arm och hjärta har Ej hela nordens land." Det såg en skottländsk riddare, Montgomri hette han; Han såg gref Douglas falla Och lade spjutet an. Han jagar fram på en korsar Emellan hundra skott, Han stannar ej, han dröjer ej, Han söker Percy blott. Han mättar emot Percy lord En stöt, som drabbar svår.
Så heter det om bankdirektören Pötter-Lilienhoff: »Vielleicht komt noch ein Schwan, der seinen Ruhm besingt, Dass dessen laut Getön bis an die Wolcken dringt. Ich bin nur eine Gans, so nichtes kan als kirren, Und würde mich gar bald in dessen Gröss' verirren.» Men allra värst öfveröses lord Howard af loford.