United States or North Korea ? Vote for the TOP Country of the Week !
Fattad av bestörtning och undran, kom han likväl bort åt ett håll, dit militärer sällan nalkas; han satte sig förtroligt bredvid sin i hast så öppenhjärtiga vän och frågade: Säg mig uppriktigt och rätt fram, Sara, är du vad man brukar benämna en läserska? Läsare ... å då: visst inte. Sådana finns i Västergötland nog, mig förutan. Men du läser ändock stundom i Skriften? I Bibeln? Ja.
DANN. Nej, nej, hans namn är icke hennes mans. FRANK. Det var ett sökande förutan ända Att finna nycklarna. Se här vårt fynd! Gå nu och städa efter oss, fru Bingen. FRU BINGEN. O jämmer, de ha hittat nyckelringen! v. Nu är er rätta pröfvotid begynd. FRU BINGEN. Men hvem kan väl bli ond på honom? Ingen. Hon var ju mänsklig nu, den gamla maran, Där ute höll hon ett förtvifladt larm. v.
Jag insåg att också detta kommer från Guds hand, hans som har sagt: »Vem kan äta, och vem kan njuta, mig förutan?» Ty åt den människa som täckes honom giver han vishet och insikt och glädje; men åt syndaren giver han besväret att samla in och lägga tillhopa, för att det sedan må tillfalla någon som täckes Gud. Också detta är fåfänglighet och ett jagande efter vind.
Men du, fördölj ej mer din tröst, Ty ångest är hart nära; Du halp mig vid min moders bröst, Kom än att hjälp beskära! Ty ingen finns förutan dig, Som våldets skaror hämmar; Du ser, hur de omhvärfva mig, De stungit mina lemmar, Mitt lif förrådt Och om min klädnad dragit lott. Men var ej fjärran, Herre god, Min starkhet, var tillstädes, Gif ödmjukhet och tålamod, Då jag förföljs och hädes!
Detta är en apologi för den mycket förtalade regenten och realpolitikern Herodes, konung av Betlehem. Många människor syssla nuförtiden med storpolitik. Jag läser därom i tidningarna, fastän jag lovat mig själv att låta bli. Blir det fred, blir det utan min medverkan, och blir det krig igen, sker det också mig förutan. Det enda som följer av tidningsläsning är fördärvade nerver.
Och han sof, som om af Gustafs tider Hvarje minne längesen han mist, Sof mer djupt från marscher, språng och strider Än vid bivuaken sist, Sof förutan sorg och hufvudbry På sin sköna konst att aldrig fly. Och efter kvällen räcker till Och minnet ger oss glädje än, Om Kulneff jag berätta vill, Säg, har du hört om den?
Men har du nu fått dig givet vad du har, huru kan du då berömma dig, såsom om du icke hade fått det dig givet? I ären kantänka redan mätta, I haven redan blivit rika; oss förutan haven I blivit sannskyldiga konungar! Ja, jag skulle önska att I verkligen haden blivit konungar, så att vi kunde få bliva edra medkonungar.
Äfven det vacklande barnet förstår, hvar lära förutan, Njuta sin lycka och vet att trifvas och leka i glädjen; Men att vid hårdare dar och vid mödosammare plikter Handla med mod och hvad rätt, hvad orätt skilja med klokhet, Därtill måste du öfvas af många betänkliga skiftens Växlande lopp eller ledas af den, som mera bepröfvat. Därför är det ock väl att höra den åldriges varning.
Uti din boning, Herre kär, Ditt folk i sorg församladt är Och dig om hjälp åkallar, Ty mänskomakt ej hjälper här, Och nöden öfversvallar. Vi sett det korn, man jorden gaf, I jorden bli som i en graf Och ej i dagen komma, Vi sett allt växtligt falla af Förutan kraft och blomma.
Jag är en planta uti din gård, För evigheten uppdragen, Jag var knappt till, när i fadersvård Af dig jag redan var tagen. Så håll utöfver mig än din hand, O Fader förutan like, Och låt mig växa för lifvets land, Som är ditt himmelska rike! N:o 335. På resa.
Dagens Ord
Andra Tittar