Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 25 maj 2025
Nu såg hon plötsligt för sig en förtjusande, frisk blondin med ett godlynt, kokett leende och ett par, något banala, men stora och strålande blå ögon, graciöst insvept i en präktig vit cachemirsschal. Under återstående delen av föreställningen glömde hon både Orestes och »Andromaque» för att ge akt på damen i sidologen.
Men för resten hade hon icke tänkt vidare på henne; hon slöt till, att hon närmast måste ha varit en vacker, kokett, men mycket tarvlig liten fru, som genom sin franska glättighet och sin smula europeiska elegans gjort furore i Kairo och på det viset dragit general Bonaparte liksom flera andra unga officerare till sig.
Ingen såg på den hopsjunkna gestalten. Der kommo två pigor med hvar sin gesällpojke under armen. De hade friserade luggar, sjaletterna kokett på de höga frisurerna, och skrattade utmanande och rått åt sina kavaljerer. Nadja kände som en elektrisk stöt. Hon höjde på hufvudet, rätade på sig, lystrade som en kasserad militärhäst efter en bekant marschmelodi.
Markisinnan slappes in först, ty hennes ärende är viktigast. Första akten lilafärgad atlasklänning med sex alnars släp. Åtta om jag får be; hertiginnans var sju alnar i Cocotte eller Kokett! Låt gå för åtta då. Ni äro så bråkiga, mina damer. Fem omgångar crepiner och sju cykloner av halv cotillon; två rader knappar i ryggen av stalaktit ...
Bella, vill du ha mitt nyaste porträtt? frågade Jenny Stenman, en vacker, litet kokett flicka med krusad pannlugg och modern klädning. Hon räckte fram sitt kort åt Bella, som leende skakade på hufvudet. Jenny, jag tycker mer om det jag har, det är enklare än detta. Ja, jag var yngre då, sade Jenny och såg med välbehag på sina vackra drag.
Nå, min vän?... Ah, du har betänkligheter, för det här är en ung flicka tillstädes! Min Gud, en helt vanlig intrig en sådan historia har då Edmée hört förr! Varken hon eller jag begär ju, att du skall gå i detaljer Gud bevare oss väl! Och hon slog muntert, kokett ut med bägge händer. Ja, vad vill du, jag skall säga? Jag har ju berättat dig allt, vad jag vet.
Någon bakom dem ropade: Axel! De vände sig om. Det var Josef Nilson. Han gick i sjunde nedre och hade klumpfot. Fördenskull kallades han lord Byron. Bor han också där? Axel stannade och nickade. Också Stellan blev stående och väntade på Josef, som närmade sig med de kokett rytmiska stegen hos en person med klumpfot. Han nickade kort och avmätt åt Stellan utan att bevärdiga honom med ett ord.
En kärlekshistoria tar i allmänhet en ända med förskräckelse; det var egentligen en lugn tillgifvenhet jag ville ha. Men Ja, jag kan inte hjälpa det, så fort han visar sig från den erotiska sidan blir jag kall, beräknande och experimentlysten. Jag blir en kokett, som just på kif mot sina år och sin fulhet vill se honom bli kär vill vända om rollerna och spela den, som i början var hans.
Efter henne följde Karolina och Lizzy, Brita, Betty och Lotten, under det att tante Sara sackade av och andfådd utgick ur leken. Damerna ropade då och då och i tur och ordning: Vad har hänt? Vad har hänt? men fingo ej svar. Äntligen i ett rum med bara en ingång, undgick fru Olga ej längre förföljarna. Rummet var litet, intimt, kokett i sin eftergjorda rokoko.
Där träffas vi således. Antti visade henne alldeles onödigt stor artighet genom att följa henne ända till trappan. Och då han kom in igen, stannade han ännu vid fönstret och såg efter henne. Hvad tycker du om henne? Antti svarade ej genast. Är hon inte bedårande? Bedårande? Hon? En lättsinnig kokett är hon. Fördärfvad och njutningslysten. Besynnerligt jag hörde detta med nöje.
Dagens Ord
Andra Tittar