United States or Lithuania ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och af ett färskt bref från en vän i Jylland hade jag skapat mig en bild af Mjösen ungefär så här: En bottenlös djup vattenfyld afgrund emellan två oöfverskådliga fjellryggar, nakna som den dag de kommo till verlden, och emellan dem skulle Skidbladner fara i zig-zag, likt en dagslända, på det turisterna ej skulle ha besvär att vända på hufvudet under färden.
O. ingen himmel vore härlig nog Att locka dig från jordens dalar, ande, Så länge Minnas hjärta klappar där! Vid henne skulle du din frihet fängsla, Oemotståndligt till din afgrund dragen, Lik fågeln, som, af ormens blickar snärd, Med öppna ögon i hans eldgap flyger.
Hvart vill jag fly, där jag kan dold För dinom Anda blifva? Ifrån din åsyn, ur ditt våld Hvart kan jag mig begifva? Far jag än upp till himlars rymd, Så måst jag där dig finna; Far jag till afgrund, att bli skymd Och undan dig försvinna, Skall du ock där mig hinna.
Ej glöms i tiders tid den dag, Då denna sägn blef sann, Då likt ett dystert tordönsslag Det säkra bud oss hann, Att landets sista hopp gått ner Att Sveaborg var svenskt ej mer. Har hafvets bottenlösa svall Det i sin afgrund sänkt, Har himlens blixt, har åskans knall Dess fasta murar sprängt? Fanns ingen man på vallen kvar? Det frågtes blott, det gafs ej svar.
På stranden kände han sin hydda, kände Dess glada fåglars morgonbön; berusad Ur fröjdens öfverfyllda nektarkalk, Föll han i salig yra på sitt anlet, Välsignande det lif, han nyss förbannat, Den jord, han kallat smärtans afgrund nyss.
Det förmådde också icke väcka honom fullkomligt, så djupt var han fången i sin lyckliga sömn; men det förbryllade dock hans dröm och kastade hans inbillning in i en rad af de mörkaste kombinationer. Försvunna vore såsom genom ett trollslag hans skatter och hans sällhet, och i stället för att han nyss drömt sig i en himmel, drömde han sig nu i eller åtminstone nära en afgrund.
Verkan af den stora, gyllene flamman, som slickade marken, och gungade och hvirflade med vinden i alla riktningar, var öfverväldigande. Förstörelsens ängel, Apollyon, tycktes ha stigit upp ur sin afgrund. Amerika antages vara det land, som emottager de flesta emigranterna, men flyttningar fram och åter öfver hela jorden bli mer och mer vanliga.
Ja, säll är du, som sofver och som glömmer; Ej tränga världens dystra bilder nu Igenom dina blickars slutna portar, Och lifvets djupa afgrund höljs af natt. Hårdt har hon kämpat, mycket har hon lidit, Dess barm är sårad och dess pulsar tömda, Och hon förföljs ännu.
Vid hans sida stiger han ned i en afgrund af last och ondska. Han måste först göra våld på sin ädla natur för att kunna andas den förgiftade luften. Han vänjer sig småningom vid den förställningen blir efter hand en vana. Och en dag upptäcker han, att fördärfvet frätt sig in i hans själ, och att han förlorat tron på sin idé.
Sen denna stund en vålnad Från nejd till nejd han irrar, Ett mål blott har hans irring, Han söker dig allena. Nadeschda, från din furste, Från alla jordens makter, Från himmel och från afgrund Hans våld dig rycka skulle, Om han din fristad visste." "Min furste nämnt sin moder, Har hon ej modershjärta?"
Dagens Ord
Andra Tittar