United States or Antigua and Barbuda ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han var mycket åldrad sedan han sist såg honom, hans hår var glest och vitt. God dag, sade han med darrande gubbröst, jag kom här förbi och Gud skickade in mig. Hur är det? Ganska sjuk. Jag skall säga till i byn att man skickar hit mat och en häst och kärra. Nej, låt bli det! ropade David matt i det han satte sig. Jag är snart bra nu. Kommer ni hemifrån? Jag har träffat din far.

"En liten fiol hade ungbonden gjort åt pojkarna också", fortfor prästfrun, "ock en liten kärra hade de fått att draga in ved uti och små räffsor, att de, som riktiga karlar kunde vara med när folket ränsade slåttern, och hålla gården fin och snygg." " farligt behändigt han ha' fått de' Per-Erik", sade Maglena icke utan en viss saknad i stämman. "Du tro de hade två fölungar stall där.

Det var en makalös kärra, vars ägande höjde Träsken högt över allt vad knallar heter. Och likväl var kärran ingenting mot märren. Hon var mjölkvit utan fläck, hon hade ett litet huvud och lång hals och båda sidor om halsen föll manen flätad med röda band, varje fläta slutande med en svart tofs. Svansen hängde två knutar till trots ned över hasen.

Vid skälet där vägen delar sig åt Hoby och åt Frönsafors höll Träskens kärra.

Se, i köket jag står och tittar som hastigast utåt, Kommer befallningsman hit helt ny; ny blänkte hans kärra, Ny var hästen, ej skådad förut, och flög som en stormvind, Ny var äfven hans dräkt och undransvärdig i fägring. Men jag skyndade ut och kom nyfiken trappan, Såg jag den aktade herrn, hur han hälsade alla gården, Gammal och ung, och hans öga var mildt att skåda som solsken.

Det der ljuger du. Kom in, får jag tala med dig. Talet hölls med en rotting. Vill du nu bekänna! Jag har hittat dem gatan. Han pryglas, tills han »bekänner». Hvad skulle han bekänna? Smärtan och fruktan att icke slut uppträdet aftvang honom följande lögn: Han hade stulit dem. Hvar? Nu visste han icke hvar en mutter satt en kärra, men han gissade att de sutto inunder.

Hon var inte mer än sex år modern dog, Hanna sjutton. Vad skulle Träsken göra? Hem och stad hade han inte längre. Som Människosonen drog han kring med sin kärra. Fanns det säte för Valborg och Hanna? Det slogs upp. Var det till gagn för köpenskapen att ha jäntorna med sig? Det var det, jag säger inte annat. Det såldes mer när Hanna var med än vare sig förr eller senare.

Här går jag klädd som en kung med hög hatt och lång klädesrock och kragstövlar och ur och berlocker och pitschaft och pärlemorknappar och karnioler och klockspel och kärra och märra och lite var vet väl, att Träsken gömmer nåt kistbotten men hunnar om det finns den bonnschatte mellan Göteborg och Mora som inte håller sig för mer! Se bara denne usslen, befallningsman vid Frönsan.

Sam, vilken förstått mycket av talet kyrkvallen, att det gällde de båda tävlande konungarna, hade smugit sig upp i klockstapeln och från dess tornglugg låtit höra det förrädiska ropet. Snart var han åter ute i det fria och nog oförskämd att insmuggla en brinnande fnöskbit i örat en landsbos ispända häst. Djuret skenade med sin kärra mitt igenom folkmassan.

Dels är vi främlingar i sta'n, oss gör det ingenting och dels vill vi gärna hjälpa er.» »Tag en cigarr till», sade karlen, och tio minuter senare knogade Bill och jag ut genom ägghandlarens port med tio doftande lådor en kärra och tio härliga dollars omsorgsfullt nedstoppade i Bills högra byxficka. »Du är ett snille, Bill», sade jag utanför. »Den här saken gick storartat.