United States or Belgium ? Vote for the TOP Country of the Week !
Talmannen gick ett steg närmare, satte händerna i sidorna, rätade upp kroppen, som han likt en skruf förstod att bugta upp eller ned, allt efter behag, antog en min af söthet och höjde rösten tills den kom upp en god oktav högre: Sakari ser bra ut, då han om söndagarne går i kyrkan. Han umgås med befallningsman, som vore de jemngoda!
Visst, då jag bär en sådan och kommer ur kyrkan en söndag, Litet ifrån bondflickorna skild, och stannar på trappan, Röd af värmen och grann och nättare mycket än alla, Sneglar enhvar på mig och afundsjukas i tysthet. Men då den aktade herrn, den rike befallningsman, kommer, Spotsk och förnäm, och alla med vördnad vika för honom, Måste han stanna och kyssa min hand, så gammal han än är."
Leende svarade åter den välförståndige Petrus: "Hå hå, kunniga Anna, betänk, att min herre allena Vill ansvara för oss, om befallningsman för oss till tinget. Noga besinne du, mor, att älgarne borde besparas Endast för kungens gevär, om han nå'n gång reser i landet."
Se, då i köket jag står och tittar som hastigast utåt, Kommer befallningsman hit helt ny; ny blänkte hans kärra, Ny var hästen, ej skådad förut, och flög som en stormvind, Ny var äfven hans dräkt och undransvärdig i fägring. Men då jag skyndade ut och kom nyfiken på trappan, Såg jag den aktade herrn, hur han hälsade alla på gården, Gammal och ung, och hans öga var mildt att skåda som solsken.
Men reta icke bröderna så som du retat mig. Låt dem hållas, du ser hvarthän det bär med mig. Han tillade efter en stunds paus, vänd till modern: Men du, äiti, du är en välsignad Guds engel; inte skall jag någonsin glömma dig. Så upp i chäsen, som väntade med länsman, befallningsman och fångförare. Man satte af. Bjellrorna klingade åter.
Vet du, så barnslig jag är, begärs jag dock ren af en fästman." "Fästman!" ropte förskräckt den vackra Johanna och fällde Händerna ned, "helt visst har den stolte befallningsman friat? Väl anstod det den åldrige herrn att söka en sämre Flicka än ni, en mera bekväm att dagar och nätter Värma hans svalnade famn och smittas af ålderns förvissning.
Jag skall vattna och fodra din märr, Lotten står i köket och lagar din mat, barnbarnen vänta på att du skall spela för dem. Nå. Det är Lotten. I Gravendal. Hon fick på sin tid femhundra daler silvermynt. De har kastat av sig. Den här är lite längre och lite smalare, det är Majken. Hon är gift med befallningsman på Frönsafors. Hon har det inte så fett, nej, det har hon inte. Men hon är min dotter.
Ja, ja, herr befallningsman! skreko drängarne och sprungo omkull varandra i trappan i sin låtsade iver att efterkomma herrarnes befallning. Nedkomna på gården lupo de, skrikande och hojtande, åt alla håll, utom det, i vilket de sågo, att Sven med fasta och långsamma steg avlägsnade sig. Det i föregående kapitel skildrade uppträdet hade förefallit, medan Johanna var borta vid sin fars stuga.
Här går jag klädd som en kung med hög hatt och lång klädesrock och kragstövlar och ur och berlocker och pitschaft och pärlemorknappar och karnioler och klockspel och kärra och märra och lite var vet väl, att Träsken gömmer nåt på kistbotten men hunnar om det finns den bonnschatte mellan Göteborg och Mora som inte håller sig för mer! Se bara på denne usslen, befallningsman vid Frönsan.
Jag vill således strax skrida till verket... Svalgren, arrestera denne missgärningsman! Svalgren såg först på Sven, därefter på länsmannen, bugade sig och svarade: Oändligen smickrad av förtroendet; men som jag icke vet, huru jag skall bära mig åt, får jag be herr befallningsman visa mig det. Rätt illa, mumlade Spöqvist för sig själv, att jag icke har handbojor och fotblack med mig.