United States or Guadeloupe ? Vote for the TOP Country of the Week !


Miljonär blir han kanske inte, men en fem, sex hundra tusen kan han inte undvika, när Schönstein håller honom om ryggen som han görSedan talades inte vidare om saken, men Fågelström lade märke till, att Majken var mycket tankspridd resten av kvällen. Samtidigt utspann sig ett litet samtal mellan Schönstein och Andersson.

Jag skall vattna och fodra din märr, Lotten står i köket och lagar din mat, barnbarnen vänta att du skall spela för dem. . Det är Lotten. I Gravendal. Hon fick sin tid femhundra daler silvermynt. De har kastat av sig. Den här är lite längre och lite smalare, det är Majken. Hon är gift med befallningsman Frönsafors. Hon har det inte fett, nej, det har hon inte. Men hon är min dotter.

»Det var sjutton», sade Fågelström till Majken, »vad John frotterar sig mot money.» »Hur ?» »Det var ju miljonären Schönstein han gick och pratade gemytligt med.» »Var det detfrågade Majken intresserad. »Hur kan han känna honom?» »Åhjo, man har ju hört », svarade Fågelström likgiltigt. »Vad har ni hört? Ni, som rör er i finanskretsarna, har väl reda en hel del

Och Majken, som till en början var litet stram, tinade efter tio minuter fullständigt upp, att Andersson beslöt att genast avfyra den högviktiga frågan och ett bestämt svar. Han hade nu lärt sig att inte försumma det psykologiska ögonblicket. Men när detta ögonblick omsider anlände, anlände även en oförutsedd händelse.

Dagen därpå ringde Andersson upp Majken för att höra om hon ville promenera ett slag kvällen. Tråkigt nog var hon upptagen. Kvällen därpå var hon bortbjuden, sedan var det överarbete och annat kväll efter kväll tills Andersson en middag, efter att ha väntat tjugu minuter utanför hennes port lyckades träffa henne. Han beslöt att genast göra slag i saken och gick alltså i ullstrumporna.

»Det var en söt flicka det där», sade nämligen den förre, när de passerat paret. »Vem är det?» »Det är fröken Lindblom, hon är hm gott som litet förlovad med mig.» »Såå», sade Schönstein. »Tillåt mig gratulera. Presentera mig vid tillfälle för er fästmö eller gott som, ha haTvå dagar senare mötte Andersson Majken Östran och gjorde sällskap.

Herr Alrik åhörde den stående och med mössan i handen såsom när man hör folksången, och under det han hörde, började det att leka för honom; den vita fyren, smal opptill och vidgande sig mot grunden som en kjol, blev sjöjungfrun med eldögat; havets unga tärna, som sjöng honom till sig, blev långa Majken Bernhardsberg, som blinkade oskickligt... nej, det fick inte vara hon!

Men Andersson beundrade även naturen, och därav kom det sig, att han en vacker afton befann sig i sällskap med Tip-Top och käppen sittande Vita bandets paviljong i Slottsskogen, förtärande en enkel Rosenhäger och drömmande om den tid Majken hette världens skönaste kvinna skulle obligatoriskt förekomma i hans sällskap.

Herr Alrik åhörde den stående och med mössan i handen såsom när man hör folksången, och under det han hörde, började det att leka för honom; den vita fyren, smal opptill och vidgande sig mot grunden som en kjol, blev sjöjungfrun med eldögat; havets unga tärna, som sjöng honom till sig, blev långa Majken Bernhardsberg, som blinkade oskickligt... nej, det fick inte vara hon!

»Majken», sade han. »Det är en sak som jag vill tala med dig om. En viktig sak.» »Det var lustigtsade Majken. »Nej, det är alls inte lustigt, utan det ramaste allvar.» »Skall du tala allvar. Nej, hör du!» »Majken, jag älskar dig!» »Vad gör du, sa’ du?» »Älskar dig!» »Jaså, gör du detDet där lät inte vidare uppmuntrande men Anderson fortsatte ändå. »Jag har älskat dig länge, Majken.