United States or Pitcairn Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Men han fann sig hastigt nog, kastade en blick av låtsad förvåning över salen och utbrast: Vid Zeus! detta var ett löjligt misstag, en Odyssé i smått! Du måste ursäkta mig, min biskop, jag söker icke dig, utan din granne, min förträfflige vän antikvarien. Med dessa ord svängde han om på hälen, hälsade med oförskämd förtrolighet Krysanteus och lämnade salen.
Och eget var att se hur allt böjde sig för honom. Icke därför att han var starkare än de andra tillsammans, för han var endast en pojke på tjugotvå år, utan därför att han var så oförskämd. Det fanns bara ett äppelträd på hela ön, och det stod nere i Carlssons äng. En vildapel var det, som någon en gång roat sig med att ympa.
David hade nästan lust att spotta efter Hartman. En sån oförskämd akta säj för elden som Ursäkta, henn, men henn En trasig, mycket trasig man stod vid sidan om honom. Han luktade öl. Ansiktet såg ut som en enda blåsa, full av gas. David gick äntligen sin väg, nästan i raseri Ziri Ziri, viskade han hetsigt. Den trasige hann upp honom igen. Ursäkta men henn har vel Vad fan vill ni?
»Får flickorna också pumpernicklar?» hans röst klingade så förtröstansfull. »Så gå nu, unge, och var inte oförskämd, bed mamma skynda med kvällsvarden, se så, spring!» Faderns ton var nu kylig och afvisande, han gaf honom en liten omild knuff, så att han stupade och slog sin lilla uppnäsa. Begynte strax att gråta, blef ledd ned för trappan och skuffad ett stycke fram på gången.
Croningh slöt dagens förhör med begäran, »att Lars Johansson måste plikta som en oförskämd kalumniant och äreskämmer».
Sam, vilken förstått så mycket av talet på kyrkvallen, att det gällde de båda tävlande konungarna, hade smugit sig upp i klockstapeln och från dess tornglugg låtit höra det förrädiska ropet. Snart var han åter ute i det fria och nog oförskämd att insmuggla en brinnande fnöskbit i örat på en landsbos ispända häst. Djuret skenade med sin kärra mitt igenom folkmassan.
Och eget var att se hur allt böjde sig för honom. Icke därför att han var starkare än de andra tillsammans, för han var endast en pojke på tjugotvå år, utan därför att han var så oförskämd. Det fanns bara ett äppelträd på hela ön, och det stod nere i Carlssons äng. En vildapel var det, som någon en gång roat sig med att ympa.
Men vem tusan skulle också vara oförskämd nog att sätta sig på den? det övriga däckpatrasket här har jag aldrig märkt sätta sig på annat än tågverket, eller på pumpen och på kanonerna; det är ett ganska hyfsat och beskedligt folk; de är så litet djärva mot andras saker, att par exemple dalkullorna satte sig allenast på sig själva, hic est, de lade benen under sig.
Vilken oförskämd persedel kan då Sara ha fruktat skulle understå sig ... aha ... du skall få se, Albert, att hon menade dig själv, och ingen annan, med den vackra bönen, att jag skulle akta kappsäcken ... baj miljoner så han smakar! sade han och kastade yttersta stumpen i sjön: det här går över tålamodet. Just i denna svåra kris kom Sara till honom och, vad tycks? stack en ny cigarr i hans hand.
Nu kom spelman, som haft mycket svårt att sitta i det obemärkta, upp till högsätet; och, betydligt stärkt i sitt mod av kaffehalvor, ville han tala musik med professorn. Ber om förlåtelse, herr kammarmusikus, hälsade han och knäppte på sin fiol, si vi har liksom litet gemensamt, för jag spelar också, på mitt vis förståss. Res åt helvete, skräddare, och var inte oförskämd! avsnäste Carlsson.
Dagens Ord
Andra Tittar