Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 16 oktober 2025
Ögonblicket därefter syntes en lykta irra fram över backen och åtföljd av två vinglande skuggor nalkas de dukade borden. Pastorns bleka ansikte blev snart synligt vid övre bordsändan och bruden kom fram med brödkorgen för att bjuda och göra ett slut på den pinsamma väntan.
Bättre, med sin älskling stiglös irra, Slån förtära och ur löf blott dricka, Kulen sten till hvilokudde äga, Än med denne i palatser vandra, Socker äta och på siden slumra." Rosor samlade en flicka Och i slummer föll. Kom en pilt och väckte henne Skakande ur sömn: "Vakna opp, du hulda sköna, Sof ej roligt mer!
Hon började därför irra omkring i huset och kom även inför prästen, som vände sig bort med vämjelse. Äntligen fann hon flickorna Willman samlade i Lizzys rum, där de alltjämt diskuterade dagens händelser. Vet ni vad! skrek hon. Olle tänker klä sig i vitt! Allt det underliga, som dagen fört med sig, tycktes kulminera i detta utrop!
Vattenblomma utan frukter vare Den välsignelse, jag ofta kallat Öfver dina lockar ned, då fordom I min famn, ett skuldlöst barn, du lekte. Hemlös, fridlös, hopplös, af ditt eget Hjärtas ormar sliten, må du irra Mot ett mål, som flyr dig och som, hunnet, Stöter dig med bruten kraft tillbaka! Så jag ropte. Jag har hatat, broder; Att jag hatat, är den skuld, mig trycker, Jag vill dö med frid."
Vänd om och stanna hos den som nu är konung; du är ju en främling och därtill landsflyktig från ditt hem. I går kom du; skulle jag då i dag låta dig irra omkring med oss på var färd, nu då jag själv går jag vet icke vart?
I det jag låter blicken irra över hospitalet och spanar efter havets blåa strimma i fjärran, tycker jag mig spana efter den nya tiden, som skall komma, den nya religionen som världen drömmer om.
Och Höglandets flickor sjunga sången, och huru kärlek dock är starkare än hat. Barderne sjunga, och Höglandets tärnor de sjunga, att Hildred den stolta icke fann ro i sin graf, hatet dref henne att irra som höstens sky för vinden.
Sitt löfte nyss i skogen minns furst Voldmar nu, Och ur sin dröm han spritter opp, Hans blickar irra länge utan gräns och mål, Och från hans kinder bloden flyr. Omsider dock med kraft han fattar brodrens hand: "Ditt val du äger", talar han, "Men en slafvinna, broder, blott du välja får, Och denna flicka, hon är fri.
Deras herdar hade fört dem vilse och läto dem irra omkring på bergen. Så strövade de från berg till höjd och glömde sin rätta lägerplats. Alla som träffade på dem åto upp dem, och deras ovänner sade: »Vi ådraga oss ingen skuld därmed.» Så skedde, därför att de hade syndat mot HERREN, rättfärdighetens boning, mot HERREN, deras fäders hopp.
Såsom blinda irra de omkring på gatorna, fläckade av blod. så att ingen finnes, som vågar komma vid deras kläder. »Viken undan!» »Oren!», så ropar man framför dem; »Viken undan, viken undan, kommen icke vid den!» ja, flyktiga och ostadiga måste de vara; bland hedningarna säger man om dem: »De skola ej mer finna någon boning.» HERRENS åsyn förskingrar dem, han vill icke mer akta på dem; mot prästerna visas intet undseende, mot de äldste ingen misskund.
Dagens Ord
Andra Tittar