Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 10 september 2025
Du skämmer alldeles bort din fiskarflicka! Men så är hon också lycklig! Säg! och du? Den unge mannen svarade icke. Han såg upp med en stor, feberaktig älskareblick och tryckte henne ännu en gång till sig. Kanske du ruinerar mig ... det är möjligt, hviskade han, men du är ljuf att ha i armarne! Min fiskarflicka! Min omisstänksamma älskling.
"Ja, men där är mor å, så nog har den lillstintan de bra", sade Maglena med låg röst, i mening att trösta den sorgsna. "Tror du det, du lilla älskling", hviskade frun. Hon lyfte Maglena upp i sitt knä och lutade sitt hufvud emot hennes bara hår, som lyste lockigt och glänsande. Maglena satt åter stel som en pinne.
Hon bäddade i "nedersäng" af en stor rotknölsfördjupning invid granstammen syskonbädd, med gammelfällen under och den nya öfver. Ante och hon hviskade vid hvarandra så att inte Gullspira skulle höra dem. De undrade om de kunde ta' henne med i fint bäddade nedersängen.
Då och då hviskade Nymark något ord, på hvilket Alma ingenting svarade, om hon blott på något sätt kunde undvika det. Men när de hunnit till samma udde, der de hade hvilat på ditfärden, drog Nymark henne med sig ner emot stranden. "Skola vi dit?" frågade Alma skygt. "På en liten stund. Här är just halfva vägen." Alma satte sig på en sten.
Därefter skyndade hon till fadern och tog honom i armen. Pappa, snälla pappa, inte brännvin. Ingenstans bjuder man sådant, aldrig hos herrskap. Pappa skall inte göra det, hviskade hon helt sakta på finska, hvilket språk fadern tålte bättre än modern, på grund af att han ej begrep ett ord svenska. Hon hade tårar i ögonen, och händerna darrade.
Man hviskade bakom hennes rygg, man undvek henne och hon såg ofta skrämda och ogillande blickar fästade på sig. Några flickor från högsta klassen stodo ifrigt hviskande i korridoren, ett par dagar efter händelsen. Klockan var nära 12 på natten sade en, när min kusin, som satt och läste tidningar i inre rummet, såg henne komma
Men hon kunde ej tvifla på Bellas ord. Det var som om tyngden i hennes inre småningom rullat bort och låtit de djupa, varma vågorna der under välla fram allt högre och högre. Hon böjde sig ned öfver Bellas hand, denna kära hand, som hon ännu kanske finge behålla i sin. Om jag vågade tro dig! hviskade hon. Det kan du, Hanna min! Bella strök lätt smekande hennes hår.
Hon nickade gladt till dem, och då hon ej fick något svar, steg hon upp och gick till dem, omedveten om de många ogillande blickar som följde henne. Tänk, att täckas exponera sig så der, till då man är klädd som en la’gårdspiga! hviskade en af flickorna till sin granne. Bella hörde hviskningen. Hvad är det för ondt i att gå och tala med gossar, som hon ser nästan alla dagar? frågade hon.
Sedan Nymark gått, sträckte hon åter ut sig på soffan, tryckte ansigtet mot dynan och slöt ögonen. Hon kände sig hvarken trött eller sömnig, tänkte på ingenting och bekymrade sig ej öfver något. Men hjertat slog, ansigtet glödde och en ljuf känsla fylde hennes barm. "Mamma," hviskade Arvi sakta bredvid henne, "är mamma vaken?" Alma spratt upp. "Arvi, har du läst din lexa?"
"Varen tysta, det skall hållas hemligt, så att inte John får veta det. Varen tysta." "Gud bevare! Skulle rektorn bli ond öfver det?" "Tala inte så högt. Ingen annan vet af det, än skogen och ljungen och stenarna." "Hon yrar," hviskade Maja Lisa. "På jorden vet ingen, men i döden blir det uppenbart. Allt, allt!" "Hon har helt säkert någonting på sitt samvete," sade Mina.
Dagens Ord
Andra Tittar