United States or Malta ? Vote for the TOP Country of the Week !
Natten tillbringa vi på värdshuset, där min mor jämte barnet på min enträgna begäran har tagit nattkvarter för att beskydda mig mot dödens tillbud, vilka jag har förutkänt genom det sjätte sinne, som utbildats under inflytande av marter under sex månader i följd. Klockan tio på kvällen kommer en vindstöt och ruskar på min dörr, som går utåt korridoren. Jag fäster den med träkilar.
Det hördes steg i stentrapporna. Det var rektorns röst. Han tog skyndsamt upp en näsduk och höll den för näsan och munnen. Nu kom rektorn upp i korridoren i sällskap med vaktmästaren. Vem är det, som står där, ropade han. Stellan vände sig om. Vad gör du där, Petréus? Näsblod Gå då ner till pumpen och stå inte här och skräpa, när censorerna kommer.
En konservativ ungdom! Det är exempellöst! Men det har pöbeln gjort. Ni voro rojalister; vi äro färdiga att bli imperialister om så behövs! »Svinet», som med häpnad avhört detta utbrott, steg upp och gick ut i korridoren för att säga åt sköterskan, att kamraten yrat, och bad att få ett annat rum till natten.
Steg!... Jag lyssnar med hjärtat i halsgropen. Men det var i andra ändan af korridoren. Och nu är allt tyst. Skulle jag sitta här kväll efter kväll och bara vänta! Ivar Mörcke! Du ser ned på mig som på en myra. Kunde du då icke förstå, att det endast var min skygghet, som kom mig att se så tom ut? Hur skall vårt nästa möte bli? Nu har jag lidit af ovissheten så, att det åter är endast nyfikenhet.
Så handlar inte en gentleman. Nu hoppade Smygaren jämfota flera gånger: Ut med dig, drummel! Ut med dig, lymmel! Ut! Ut! Ut!!! Han pekade på dörren med en hand, som skälvde. Stellan gick långsamt och värdigt mot dörren, medan han med ett segermättat leende lät blicken glida över sina kamrater. I den långa, öde korridoren blev han stående vid ett av de höga fönstren och såg ned.
Man hviskade bakom hennes rygg, man undvek henne och hon såg ofta skrämda och ogillande blickar fästade på sig. Några flickor från högsta klassen stodo ifrigt hviskande i korridoren, ett par dagar efter händelsen. Klockan var nära 12 på natten sade en, när min kusin, som satt och läste tidningar i inre rummet, såg henne komma
Han nådde Nadja, der hon blödande och högt gråtande sprang i korridoren för att finna en utgång, kastade sin långa paletå öfver henne, tog henne i armen och förde henne med våld ut. Gården, stor som ett torg, var alldeles tom. I en halfförfallen vedbod på andra sidan stod en gammal man vid en lykta och samlade spån.
Hva' sa' du, kusin Schana?» hon vände sig häftigt mot den gamla mamsellen, som åter var inbegripen i monteringen af sitt täcke. »Jaså ingenting. Så adjö då!» Nu öppnade hon dörren bullersamt och gick hvisslande ut med snabba, kraftiga steg och svängande med de långa armarne likt en skolpojke, trafvade åstad genom korridoren och utför trapporna.
När han fann sig ensam i kupén stack han oroligt handen innanför rocken och kände på reservoarpennan. Sedan tog han lugnad upp New York Heralds kontinentalupplaga och fortsatte att studera den tills tåget närmade sig Kristiania. Då steg han upp, ordnade sitt bagage och gick ut i korridoren för att ta på sig överrocken.
Och han var missnöjd med mig. Jag hade varit oförsiktig. Jag hade följt honom ut i korridoren. Det var »icke diplomatiskt». Jag var bara ett litet tidsfördrif, och han är redan trött. Än sedan. Skall jag vara ledsen för det? Jag ångrar ingenting. Jag lider nu. Jag lider så, att det känns, som skulle kropp och själ slitas i sär. Men det skall gå öfver.
Dagens Ord
Andra Tittar