United States or Israel ? Vote for the TOP Country of the Week !
Att slippa saken för bättre köp, än rektorns hot tycktes bestämma, hoppades han med all tillförsikt; dessutom visste han med sig själf, att han, om någon annan, skulle kunna vända allt till det bästa, emedan han var en af den gamles favoriter.
"Slå honom icke", ropade han, så mycket man kunde urskilja bland snyftningarna, "han har ingenting gjort; det är jag, som satte ut snaran." Med dessa ord sökte han tränga sig fram ända till rektorn själf. Men herr Gyllendeg, som alldeles icke var road af diversioner för närvarande, knep honom behändigt öfver nacken, förrän han hann fästa rektorns uppmärksamhet.
Väl voro klubban i lärarenes lådor och rektorns statsperuk, den han nästan aldrig anlade utan i vredesmod, auktoriteter, som kunde komma bloden att stelna, då de visade sig, men detta skedde likaså litet alla timmar af dagen som alla dagar i veckan.
"Aderton!" svarade gossen som en automat och hängde med hela sin tanke vid rektorns sista, förfärliga: så sant Herren lefver. "Aderton", ropade läraren i stigande ifver "blir det då intet vidare, du petrificerade stutstäd; får du icke åttan upp och ettan i minnet?" Men just då multiplikanten nu höll på att forma åttan, föll första slaget i rektorns klass.
Med dessa ord löste han sin högra arm ur täcket, omslöt generalen, tryckte honom till sig, kysste honom högt gråtande och gick sakta in på rektorns gård. Generalen skyndade att bortstryka hans kyss från sina läppar och stod ett ögonblick öfverraskad af den gamles beslutsamhet.
Fram med dig! Stellan gick sakta fram och ställde sig vid pulpeten. Ögonblicket efter kände han rektorns hand om sin krage. Nu låg han på pulpeten och väntade Och så kommo slagen. Han bet tänderna samman. Inte skrika. Inte skrika, tänkte han. Han drog ryggen samman under de vinande rappen. Stilla, drummel. Spänn dig inte! Han slappnade åter till.
Det hördes steg i stentrapporna. Det var rektorns röst. Han tog skyndsamt upp en näsduk och höll den för näsan och munnen. Nu kom rektorn upp i korridoren i sällskap med vaktmästaren. Vem är det, som står där, ropade han. Stellan vände sig om. Vad gör du där, Petréus? Näsblod Gå då ner till pumpen och stå inte här och skräpa, när censorerna kommer.
Maja Lisa skyndade att hemta papper och bläck från rektorns rum. När hon funnit hvad hon sökte och skulle återvända till sängkammaren, ringde det i tamburklockan. Det var en gosse, som hemtade ett öppet kuvert. I tankspriddhet tog hon ut derifrån ett visitkort och såg, att det var från Nymark, som bjöd fru Karell på slädparti följande dag.
Gossarna suto röda i synen och sågo oroligt ned i sina böcker, en dof stillhet rådde i hela skolrummet; men herr Gyllendeg steg gravitetiskt fram till rektorns bord och tog ordet: "Gud bevare mig, fattige man", sade han efter några hm! hm! och retirerade sålunda till vanligare och lättare fraser, än han först ärnat bruka, "hm! hm! jag är människa, jag också.
Sålunda slöts förhöret i skolan till herr Gyllendegs triumf, rektorns hugnad och gossarnas yttersta förargelse. Emellertid, för att bruka herr Gyllendegs ordspråk, hade man icke sett alla dagars ända ännu. Generalen bet tänderna tillsamman och teg; men hans blick hotade.
Dagens Ord
Andra Tittar