Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 5 september 2025


De fromme återigen gingo ut udden och, betraktande ångaren med dess passagerare såsom ett slags Bethelskepp av deras fårahus, satte de sig stenarne i stranden och lurade vad som komma skulle, onda i de fromma sinnena, när de sågo den »fritänkarn Norström» sättas vid ett stort bord och i samkväm med officerarne trakteras ur fat och buteljer.

Men även här i stoftet skall anden dock varda herre. Materien är underkastad ett andevardande, himmelen skall nedstiga till jorden och en ny tid komma för människosläktet. Tror ni det, fromme fader? sade Erland. Måhända är det byggmästaren, som nu går över jordens grund och röjer marken för den nya byggnaden? Vad menar du? sade munken.

Och han fortfor viskande: Om jag ej hört denne gosse uttala Guds och Kristi namn, skulle jag tro honom vara en ond ande, ett hemskt spökelse, ett bländverk från avgrunden. Se hans ögon Äro de ett barns ögon? Talar ej olyckan ur deras mörka djup? Jag säger er, fromme fader, bestänk detta barn i morgon rikligen med vigvatten!

Men från tidiga morgonstunden till sena kvällen bestormades hans hus af en massa människor, som kommo till den fromme, vördnadsvärde biskopen för att framföra sina böner och klagomål samt inhämta hans råd i alla möjliga förhållanden. En dag närmade sig det gästvänliga huset en högväxt, ståtlig man. Hans dräkt var af en ovanlig snitt, och han tycktes hafva gjort en lång resa.

Min fromme välgörare, viskade han. Tiden är knapp, ty de andra kunna när som helst komma tillbaka. Vi måste tänka barnet. Här lider det ingen nöd, det är sant, och alla vaka över det. Jag själv var den ende, som alltid kände mig främmande för det barnet. Men i Folke Filbyters gård blir det sin egen olycka. Därför skall du hålla ditt löfte, Jakob, och nu genast taga barnet med dig ur rövarkulan.

Det förundrade honom heller inte att möta hans ljusa ögon, när han såg upp från städet, ty den fromme herren red ju ofta kring lagfärd och satte sig gärna hos de fattigaste för att hjälpa dem till deras rätt. Lugnt frågade han därför konungen, varmed han fick betjäna honom.

Från stad till stad, från by till by han gick, Den fromme gubben, vid ledsagarns hand, Predikande med ynglingsvärma ordet. af sin gosse leddes han en gång Ned till en dal, med stenar öfversådd. Och yr, långt mer än elak, talte gossen: "Hör, fromme fader, många människor Sig samlat här och vänta predikan."

Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig. Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog. Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du. Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset. Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.

Den fromme överherden underlät icke att tillbörligen vederlägga dessa samvetsoroande tvivel. Men läkaren befanns vara väl bevandrad i både Skriften och kyrkofäderna, föll sig vederläggningen icke alldeles lätt.

"Ja, en långt skönare", sade en kvinna. Jag såg den drottningens kinder, hon den långa natten bar sitt sjuka barn sina armar. Och hon grät och bad till Gud för det såsom en moder beder i ångestens timma." "Helig och underbar i sin makt är sorgens hvita ros. Dock den är det icke." "Nej, världens skönaste ros såg jag framför Herrens altare", sade den fromme biskopen.

Dagens Ord

övertjällade

Andra Tittar