United States or Egypt ? Vote for the TOP Country of the Week !
De fromme återigen gingo ut på udden och, betraktande ångaren med dess passagerare såsom ett slags Bethelskepp av deras fårahus, satte de sig på stenarne i stranden och lurade på vad som komma skulle, onda i de fromma sinnena, när de sågo den »fritänkarn Norström» sättas vid ett stort bord och i samkväm med officerarne trakteras ur fat och buteljer.
Över stugdörren hängde krans och krona i lingonris och prästkragar och på ömse sidor stodo björkruskor. I fönstren voro buteljer med de starkaste färgtrycksetiketter uppradade, så att de lyste långt ut på backen som i ett brännvinsmagasin, för Carlsson hade sinne för starka effekter.
Vem är det som slår opp buteljer därute och stör den heliga akten? röt pastor Nordström ursinnigt. Ja, det tänkte jag just fråga! klämde Carlsson ur sig, som icke längre kunde hålla igen sin nyfikenhet och oro. Är det Rapp, som gör spektakel? Ä hörru, vad har jag gjort för slag? stormade Rapp, som stod i dörren och kände sig sårad av utpekningen. Pang! pang! pang! smällde det oupphörligt.
Bruden var inte klädd än, och brudgummen sprang omkring i skjortärmarna för att torka glas, dra opp buteljer, sätta ljus i stakarna. Stugan var lövad och skurad och alla möbler utburna bakom en knut, så att det såg ut, som om det skulle bli auktion. På gården var rest en flaggstång, på vilken man hissat tullflaggan, lånad för högtidligheten av uppsyningsmannen.
Varpå jag: Äro icke alla mänskor lika? Det borde du veta! Det var en tillrättavisning inlindad i en artighet, som förekom vidare behandling av ämnet. Vi skildes vid stranden, kallt, artigt, såsom nöjda med att skiljas. Hans båt var lastad med hundra tomma buteljer, bland vilka han skulle sitta. Lägg något över buteljerna! befallde han flickan som skulle ro.
Det var en förvirring och derunder haglade det glas och buteljer på den flyende sångerskan. Hon sprang ut, gråtande af förskräckelse. Samuli rusade efter, banande sig väg genom denna menniskomassa tack vare sin styrka och sitt lugn.
Varpå jag: Äro icke alla mänskor lika? Det borde du veta! Det var en tillrättavisning inlindad i en artighet, som förekom vidare behandling av ämnet. Vi skildes vid stranden, kallt, artigt, såsom nöjda med att skiljas. Hans båt var lastad med hundra tomma buteljer, bland vilka han skulle sitta. Lägg något över buteljerna! befallde han flickan som skulle ro.
Vem är det som slår opp buteljer därute och stör den heliga akten? röt pastor Nordström ursinnigt. Ja, det tänkte jag just fråga! klämde Carlsson ur sig, som icke längre kunde hålla igen sin nyfikenhet och oro. Är det Rapp, som gör spektakel? Ä hörru, vad har jag gjort för slag? stormade Rapp, som stod i dörren och kände sig sårad av utpekningen. Pang! pang! pang! smällde det oupphörligt.
En gammal kvinna, som letade i sina kläder sannolikt efter någonting levande. Abraham drog vidare, och vinden, som allt kraftigare svepte ned över Backarna, spände ut hans rock. Oscarsgatan låg stilla och öde. Endast några dämpade fnissningar, viskningar och det klunkande ljudet från buteljer, som tömmas, förrådde att portgångar och bakgårdar voro befolkade.
Han avlägsnade sig och mötte i trappan vaktmästare med fat och buteljer. Det kändes som om något gått i baklås för honom. Han tyckte att alla människor ljögo; studenterna i sin sång, kuratorn i sitt tal, inspektorn i sitt tal; men det värsta var, att de bestämt frodde på vad de sade; inspektorn grät ju! Eller var det kolsyran! De voro sålunda vilseförda!