United States or Saint Barthélemy ? Vote for the TOP Country of the Week !
Vinden spelade som en jättesyrsa i de kala björkarna. Varför dröjde du så länge? frågade Abraham. I bönhuset? Du kom en bra stund efter alla de andra. Jag letade efter Gusten, kom det dröjande. Och så var det så mörkt. Och så var det Evelin. Det var mycket på en gång. Kom så sätter vi oss på bänken. Ser du, jag hade tänkt, att vi skulle bo här. Det är ju vår trädgård!
Länge dröjde det härefter icke förrän vi funno Wulff i Kina, där han ingick morganatiskt äktenskap med änkekejsarinnan, därpå under boxareupproret flera gånger blev ihjälslagen, störtade kejsardömet och införde republicken, till tack varför han av Juanschikai upphöjdes till Mandarin med Höga Knappen och fick Spräckta Västens orden i äkta nickel.
Och furstinnan hörde budet, höjde rösten Och förkunnade och sade: "Mina barn, ifall min omsorg för ert bästa Har förbisett några brister, Är det unnadt den att yppa, hvad han önskar, Som vill träda fram och tala." Ingen yppade en önskan, ingen tycktes Vilja träda fram och tala; Tyst och knäböjd dröjde skaran, och den ena Såg med tvekan på den andra.
Hans vänner gingo helst ur vägen när de mötte honom på gatorna, och skakade beklagande på huvudet när hans namn nämndes. Men en gång mötte han på gatan en liten gosse, som artigt hälsade på honom. Bromans irrande blick dröjde ett ögonblick på gossen. Det var ett fullt främmande barn, klädd i brun rock och blå byxor.
Modren sopade golfvet, ordnade spisen och städade undan i rummet. Anni sof nu lugnt och Hellu satt bredvid och vaggade träget. När Anni rörde en hand eller vände på hufvudet, började hon sjunga: hss-s, hss-s, aa-a, aa-a, och Anni sjönk åter genast i sömn. Gossarne dröjde länge ute, men Mari hann ännu inte fästa sig dervid, innan Tiina Katri flämtande störtade in i rummet.
Frågan kom hastigt och i en ny ton. Den klatschade som en kula, och Abraham tog sig ofrivilligt för bröstet. Hur så? Vet ni något? Vet nej men Saken är den, att jag varit inne hos gossarna i kväll. Jag dröjde en stund ja, tills de hade somnat. Och kanske ännu en stund. Klockan var ett, tror jag, när jag gick förbi ert hus. Och då lyste det i fars fönster. Abraham stod ett ögonblick orörlig.
Men den dröjde. Det var som om denna ångest aldrig skulle taga slut. Till sist en dag, då han kom hem från skolan till frukosten, sade hans far: Hör du, där har kommit en räkning från bokhandeln. Han blev blodröd i ansiktet. Svetten bröt fram på pannan. Han kände sig plötsligen så trött, att det föreföll som om benen ej skulle kunna bära honom. Ja, sade han lågt. Det var bra många böcker det där.
Han dröjde, tycktes vänta ett svar, men stum Furstinnan satt, han såg det och vidtog än, Hans röst var vågens röst, då i storm den slår Mot klippans barm och brytes och suckar dof: "Från barndomsåren var jag din mulne son, Den andra, ständigt, ständigt den andra blott; Jag såg min broder ljusna i ljus, jag själf Blef mörk, men bar mitt mörker för mig och teg.
Men det dröjde länge, innan man vågade sig opp till stugan, och man strök ännu i flockar omkring backarne. En lycklig tillfällighet hade vållat, att professorns fru och barn måst resa inåt land på en födelsedag, och endast professorn var hemma.
Den ringa hop, som vid Kauppila stod, Af tusen fiender tryckt, Den hade kämpat med hjältemod, Men den nalkades nu i flykt. Den hann generalens batteri, Den störtade honom förbi. Han rörde sig ej, stolt dröjde han kvar, Som han sutit, satt han ännu, Och hans öga var lugnt, och hans panna var klar, Och han sken på sin ädla Bijou, Och han mätte den här, som i segrande lopp Mot hans eldar rusade opp.
Dagens Ord
Andra Tittar