Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 28 juli 2025
Ha, jag ser att ni döljer något för mig och jag svär på att ni har hans brev i er barm! Tag hit! Jag har intet brev! Tag hit! Anatole river upp hennes klänningsliv och får fatt i brevet. Ha, eländiga! Men markisinnan störtar sig över honom och återtager brevet. Nu börjar en mycket spännande scen.
Världen är en kyrkogård, och du synes mig, broder Johannes, såsom en, den där, ännu levande, jordats i densamma. Så förekommer jag mig själv även. Visst är, att mitt hjärta är dött och begravet och ej kan känna någon sorg mer. Väl det! Din barm skulle annars icke kunna rymma all din sorg.
Ej pärlan, störst i hafvets skatt, Juvelen, gömd i jordens natt, Ej guldets spår i klyftans vrå Mitt öga skulle söka då; Min blick på hennes hjärta låg, Den falska flickan genomsåg, Den falska, som mig gäckar nu, Än stel och hård, än vek och ljuf. Är köld kanske i hennes barm, Då hennes blick är blid och varm? Är kärlek gömd i djupet där, Då hennes blick mest kulen är?
I Rom vid Tibern och Rom vid Bosporen, i alla det stora världsrikets folkvimlande städer voro kristianerna redan de till antalet överlägsne; där hade, med kejsaren och hovet till föredöme, flertalet av de rike och förnäme småningom samlat sig omkring korset; där hade envar, som kände en gnista äregirighet i sin barm, skyndat att bekänna en lära, som var enda villkoret för en av despotismen mindre fjättrad verksamhet; där hade äntligen oräkneliga nödens barn ej förmått tillbakavisa gåvan av en klädning och tjugu guldmynt, som utgjorde den lockmat, varmed Konstantinus, en ny människofiskare, uppdrog själar ur hedendomens djup.
Gömd såg fadren, Hassan Aga, detta, Ropte sorgligt till de dyra barnen: "Dyra, arma barn, till mig er vänden, Ty er moders barm är järnhård vorden, Är förspärrad nu och kan ej röras." När som Hassans maka hörde detta, Föll förbleknad hon på stället neder; Lifvet flög ur det beklämda hjärtat, När af egna barn hon såg sig undflys.
Men nu tänkte han ej på sådant; det löfte, han svurit, kände han ingen svårighet att hålla, ty Singoalla var hans själs enda lust; han tänkte blott på att kyssa Singoallas mun, vila vid hennes barm och följa henne till världens ände. Sätt dig bredvid mig, sade flickan, och hör en sägen, som går bland min fars folk.
Den heliga formeln var ännu icke uttalad, då Hermione genom en oförmodad kraftansträngning lösgjorde sig från dem, som höllo hennes händer, ryckte sin stylus ur gördeln och stötte den i sin barm. Ah!
Hon hade sett mycken sorg, hon hade, så att säga, ammats upp vid sorgens barm och kände sig förtrogen med den, ehuru hon sjelf icke erfarit den annat än som ett eko ur andras hjertan. Hennes ängslan för Bella, hvad var den emot en sådan bittert naggande sorg?
Och, nejdens alla andar, hören hören! Det var en kväll, en nordisk sommarkväll, En kväll, då solen icke går till hvila Vid jordens barm, men kysser henne blott Och skyndar åter opp till dagens fröjder; Det var en kväll, den vida västern låg Och dvaldes i ett haf af guld och saffran, Och öfver österns gröna kullar summo, Likt rosengårdar i det stilla blå, De skära, purpurstänkta molnens flockar.
Sedan Nymark gått, sträckte hon åter ut sig på soffan, tryckte ansigtet mot dynan och slöt ögonen. Hon kände sig hvarken trött eller sömnig, tänkte på ingenting och bekymrade sig ej öfver något. Men hjertat slog, ansigtet glödde och en ljuf känsla fylde hennes barm. "Mamma," hviskade Arvi sakta bredvid henne, "är mamma vaken?" Alma spratt upp. "Arvi, har du läst din lexa?"
Dagens Ord
Andra Tittar