Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 28 juli 2025
Herre på Ekö slott är nu riddar Erland Månesköld; hans fru är Helena Ulvsax, och hon bär redan en liten Erland vid sin barm. Riddar Bengt och fru Elfrida äro avsomnade. Då Erland från sin utländska färd, mätt på krig, blodsutgjutelse och tom ära, återkom till hemmet, vilade de båda redan i sin murade grav under klosterkyrkans altare.
RHAISTES. Akten på hans vanvett ej! Hans mått är fullt, för våra fötter låge han I blod nu redan, blefve han ej stum som död; Nu skall hans arga tunga nödgas gagna oss. Så se då, oförsynte, detta dragna svärd Och välj, om du vill känna i din barm dess udd, Om du vill yppa, hvar din hyckelkonung döljs. EUBULOS. Du frågar? RHAISTES. Och på svaret väger lif och död.
Där såg han klippan trygg bland stormar stå, En bild af mannens mod, en bild af hjälten, Där lyste kvinnans själ ur himlens blå, Och kärlek slog i blommor ut på fälten. Så ammades han opp, hans håg blef stor, Hans barm bekant med fröjderna och kvalen; Han tog farväl af hydda och af mor Och gick med lyrans skatt ur barndomsdalen.
Vad skola vi göra med vår syster, när tiden kommer, att man vill vinna henne?» »Är hon en mur, så bygga vi på den ett krön av silver; men är hon en dörr, så bomma vi för den med en cederplanka.» »Jag är en mur, och min barm är såsom tornen därpå; så blev jag i hans ögon en kvinna som var ynnest värd.»
Arkonten av Aten kände en rysning genomila sig. Han teg ett ögonblick och sade därefter i en mild, av medlidande genomträngd ton: Jag lämnar din tro på sina grunder. Men månne ej vi alla, som Sokrates, bära ett orakel i vår egen barm? Om så är, vi kom du hit att rådfråga det förstummade?
Då höjdes våldsamt gamle Johans barm, En storm var lös däri af harm och smärta; Men stum från väggen ofvan stolens karm Han ryckte ned och höll med säker arm Till svar en spänd pistol mot brodress hjärta.
Men andra stjärnor lyst för din Dmitris blick, Två stjärnor, mordiskt tjusande, mäktiga, De bränt hans barm, de sugit hans hjärtas blod, Och kärlek är den ena, den andra hämnd."
Och från den stund den oförgätliga då kärleken vart medveten i hennes barm, då de båda fostersyskonen och lekkamraterna utan rodnad, utan förlägenhet, i lydnad för sina oskyldiga hjärtans maning, yppade sin blyga låga och skänkte varandra den lugna, obeskrivliga salighet, som ligger i den första kärlekens ömsesidighet från denna stund betraktade sig Hermione icke längre som ensam ägare av sin fägring; den var en skatt, som hon förvarade åt dess rätte herre, den ädle och dygdige yngling, åt vilken hon skänkt sitt hjärta.
Du skulle fly till Minnas famn och där Ett vittne bli till sinnlighetens segrar, Då hon, lik fablernas menad, berusad Af vällustbägarns gift, förglömt sig själf Och jublande i nattens stund på ett Förhatadt altar kärleksoffer tänder! Nej, bättre vore, att i klippans barm Ett evigt fängelse för dig bereddes, Dit ingen skymt af jordens bilder hann Och intet ord af hoppets falska löften.
Dagens Ord
Andra Tittar