Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 4 september 2025
Nedanför Akropolis' östra sluttning sträckte sig från norr till söder den vackra Tripodgatan, vars västra husrad, börjande vid Prytanernas palats och slutande vid Perikles' Odeion, var en oavbruten kedja av monumentala byggnader, medan den östra utgjordes av enskilda hus, uppförda i lätt stil och endast en eller två våningar höga, för att ej genom sin storlek minska intrycket av de förra, vilka, liksom hellenernas offentliga byggnader i allmänhet, utmärkte sig mer för ädla former än kolossalitet.
Till Suomis gamla folk går Ylpytar; låt din milda, vackra bön ljuda öfver den döende". Blommornas nytta. Det var en gård; och vid den gården var en helt liten kulle eller backhympel; och på den vexte just ej mycket gräs utom högst uppe på toppen; der stod en liten fläck rikt bevext med gräs och örter.
Redan på första klassen, då hon observerade att kamraterna i hemlighet fnittrade åt moderns fasliga svenska eller gjorde narr af hennes löjligt utstofferade klädningar. Modern kom in, svettig af det myckna bråket. Klockan är sju. Skall du inte börja laga dig i ordning? Tag den vackra ljusröda klädningen. Inte så här hemma, mamma. Visst skall du sätta den på dig.
Nu fingo fröknarna en dag höra, hurusom den gamle kungen ville, att den unge prinsen skulle gifta sig, men att prinsen aldrig fick någon brud, som var honom i lag, ty han ville ingen annan ha till brud, än den, som skulle ha riktigt vackra händer; och alla prinsessor, som han hade sett på sina resor, hade så fula händer, och så hade alla hofdamerna med och alla de förnäma fruntimmerna; och det var riktigt svårt, ty kungen hade lofvat prinsen att få gifta sig med hvem han ville, bara hon vore förnäm.
Frukostarna på gamla Björngården däruppe på söder granris på golvet de vackra flickorna alla kamraterna unga löjtnanter allesammans. Herregud, den tiden! Nu går han om morgnarna i skogen. Tidigare och trognare än alla andra. Ser efter att allt är i ordning, som det skall vara, pratar med gamla Lund, som städar och håller snyggt i parken efter alla söndagsgästerna.
Men till dess sida trädde likväl den vackra Johanna, Tigande, icke med ord hon ville försöka en ursäkt, Ville blott vänta en gladare blick, att gladare sedan Lämna sin unga värdinna och gå till de glömda bestyren. Länge förmådde ej heller den sjuttonåriga flickan Blicka på nejderna blott kallsinnigt och visa sig mulen, Utan hon ångrade snart i sitt sinne det hårda, hon talat.
Jag skulle ha varit glad, om di hade brunnit upp alla på Dalarön, men di inte så mycket som svedde ett hår på sig en gång.» »Och ditt barn ... gjorde du något åt det... Kanske det var dig besvärligt? Du begrafde det ju själf, Lena, och det får man inte, det vet du.» »Skulle jag ha' låtit andra röra mitt eget vackra barn!
Vi stodo i skuggan borta vid spegeln, hans ansikte var tätt intill mitt hans kära ansikte, som jag nu icke får se på långa, långa tider. Han hviskade upprörd: Och så skall du göra ditt vackra namn, Elsa Finne, kändt och beundradt! Han kysste bort mitt svar. Och jag var ensam. Jag lider, men jag lefver. Och det var just känslan af att icke lefva, som dref min bort från Tibble.
Alla de vackra ansikten, kända och okända, som förr brukat fängsla hans uppmärksamhet, hade som vanligt dragit honom förbi i gatans vimmel; men henne hade han icke sett. Var gingo hennes vägar? Höll hon sig inne, var hon sjuk? Han måste träffa henne.
Och jag har det ännu i mina gömmor, fast jag först tänkte bränna det. Men det var ju icke det unga vackra fruntimrets fel, att en liderlig lymmel avbildat henne, och därför blev hon sparad. Emellertid lät jag kamraterna veta, vad jag erfarit, och de ropade med en mun: Tro honom inte! Han skryter! Ty för oss var detta någonting oerhört, som kränkte vår världsåskådning.
Dagens Ord
Andra Tittar