Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 11 maj 2025
Ingen murken lönn där synes, Nej, min hvita gård allenast. Min du är, min boning städar Du från denna stund som maka." Modren bannade sin Jovo: "Son, hvar höll du hus i aftse?" "Bana icke, gamla moder! Hos tre sköna flickor var jag. En var hög och smärt till växten, En var röd och hvit om kinden, En bar ögon, lika natten.
Ingen äger han mer, som delar hans torftiga håfvor; Ingen städar hans bädd, och ingen bereder hans måltid; Ödsligt är allt, ett ord af människotunga förspörjs ej. Lyssnar han, hör han furornas sus i den vintriga stormen; Längtar han stundom att se en lefvande varelse, söker, Ensam liksom han själf, den ströfvande vargen hans boning.
Tjänarinnan, som städar åt mig och serverar mina måltider, har fått en allvarsam min och kastar förstulet blickar fulla av medömkan på mig. Nu har man ovanför mig fått upp ett hjul, som hela dagen går runt, runt. Dömd till döden! Det är mitt bestämda intryck. Av vem? Ryssarna? I vilken egenskap? Eller av pietisterna, katoliker, jesuiter, teosofer? Såsom trollkarl eller svartkonstutövare?
Det är så gott att jag städar först som sist, tänkte hon. Någon nattaro blir det i alla fall inte, förrän pojkarna kommer. Och så slipper en se lorten i morgon. Hon ställde sig med korslagda armar framför bordet. Knytet var borta, fat och tallrikar tomma. Det får en säga till hans heder, sade mor i Sutre, att han tar vara på smulorna. I jistineje, fattiglappen!
Frukostarna på gamla Björngården däruppe på söder granris på golvet de vackra flickorna alla kamraterna unga löjtnanter allesammans. Herregud, den tiden! Nu går han om morgnarna i skogen. Tidigare och trognare än alla andra. Ser efter att allt är i ordning, som det skall vara, pratar med gamla Lund, som städar och håller snyggt i parken efter alla söndagsgästerna.
"Säg, hur är dig, Flicka, då du aldrig vill bli färdig? Hur du städar dig! Det är förskräckligt! Har du än ej speglat dig tillräckligt?" Är mitt arma sinne då förtrolladt? Hvem kan väl en sådan växling vållat? "Ingen", svarar tyst mitt hjärta, "ingen, Om ej ynglingen, kanske, och ringen." Förr, när min vän var här, Var mig en vårdag kort; Nu, då han borta är, Är mig en höstdag lång.
Dagens Ord
Andra Tittar