Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 1 juli 2025
Jag skall låta det bliva, såsom när man sörjer ende sonen, och låta det sluta med en bedrövelsens dag. Se dagar skola komma, säger Herren, HERREN, då jag skall sända hunger i landet: icke en hunger efter bröd, icke en törst efter vatten, utan efter att höra HERRENS ord.
Jag hade ont samvete då också och trodde att jag hade gjort något mycket orätt, men det trodde jag visst bara för att det blev roligare på det sättet. Den tiden kommer aldrig igen, nej inte ens i mina drömmar kan jag få den tillbaka, och jag sörjer den tiden. När du tänker efter, Tomas, önskar inte du också att den tiden räckte ännu? Då vore allt så annorlunda.
Det föll honom så tungt och ovant för det här, att Anna-Lisa, som alltid varit så stilla och lugn, nu skulle gråta så farligt. Anna-Lisa satte opp hufvudet, alldeles rödgråten. "Jag vill int vara utan er , först småstintena, som jag sörjer så farligt, och så er allihop." "Ja nog blir de ledt för oss, å", sade Ante stillsamt. "Så bra som du har varit mot små'en här, och oss allihop för den delen."
Knappt för sitt barn så sörjer en far, som den vilde kalmucken Sörjde för mig, och han spred kring hela fientliga hären Snart ett rykte om mig, och envart som fånge jag lände, Hade jag vänner och firades. Själf den stolte genralen Log, då jag nalkades, mildt och kunde väl klappa min axel Stundom och fråga ett ord, hur jag trifdes och mådde och sköttes. Men med den ringare delte jag allt.
När han nu detta ser i den åter klarnade vågen, längre han härdar ej ut; lik rimfrost, mötande solens värmande sken, eller lik det gula vaxet, som sakta smälter vid lindrig eld, så tynar han bort i sin kärlek. Eko, den föraktade, sörjer honom dock.
Han tog några steg fram mot Singoalla och fortfor: Stackars kvinna, du sörjer denne gosse, och du vet kanske icke, att det är jag, som dödat honom. På min riddareära försäkrar jag, att jag gärna ville giva mitt liv för att återvinna hans och stilla din smärta.
Inte tror jag någon änka länge sörjer en karl inte, men den första tiden så...» Hon hade också haft två söner. »Två välsignadt vackra pojkar, goda som guld och så kloka som Salomos ordspråk.» Att det inte gått dem väl var skolornas fel och öfverhetens, som alltid är kittslig.
Må de häpna i sin skam, som säga till mig: »Rätt så, rätt så!» Men alla de som söka dig må fröjdas och vara glada i dig; de som åstunda din frälsning säge alltid: »Lovad vare HERREN!» Är jag ock betryckt och fattig, Herren sörjer dock för mig. Min hjälp och min befriare är du; min Gud, dröj icke. För sångmästaren; en psalm av David.
Nyss log hon den lilla, så frisk och glad Och sprang där så lekfull som vinden Omkring ibland spirande blommor och blad Med skäraste rosor på kinden. Nu hvilar hon stilla, en vissnande knopp Så blek och så kall i sin kista Och bror lille sörjer som funnes ej hopp, Han sörjer så hjärtat vill brista.
Och jag skall på den tiden sätta mig i sinnet att förgöra alla folk som komma mot Jerusalem. Men över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta en nådens och bönens ande, så att de se upp till mig, och se vem de hava stungit. Och de skola hålla dödsklagan efter honom, såsom man håller dödsklagan efter ende sonen, och skola bittert sörja honom, såsom man sörjer sin förstfödde.
Dagens Ord
Andra Tittar