Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 4 oktober 2025
Den gamle herrn såg upp från sin tidning, gav gossen en förströdd och likgiltig blick och fortsatte sin läsning. Sven trodde, att han inte hade hört och upprepade för tydlighetens skull: »Jag ska' klippa mitt hår, så jag inte ser ut som en flicka.» Men den gamle herrn förskansade sig bakom sin tidning och mumlade någonting, som föranledde mamma att tysta sin lille klimp.
Den kroppsliga smärta, hon dervid erfor, kändes nästan välgörande och lindrande för själens ångest. Ingen fanns då i rummet; det visste hon, fastän hon för öfrigt inte hade reda på stort någonting. Arvi hade fallit i en dvallik sömn. Han vaknade nu plötsligt och klagade. Alma kröp på knäna fram till honom. "Mamma," sade Arvi, "det gör ondt i hufvudet och halsen." Han suckade och såg på modren.
Gud vet allt vad det var, men det var någonting, det är säkert. Svenska Folket.
Det står ensamt och beherskar hela nejden. Af resande landsortsbor betraktas det som någonting märkvärdigt, och man kan inte tänka sig att någonting kan vara att anmärka mot dess skönhetslinier. För närvarande står det tomt liksom de flesta af husen. Vid huset, midt framför det, stå tvenne bönder. De äro iklädda stadsresedrägten: tjocka grå vadmalsjackor med spegelknappar och hattar af tung filt.
Men härvidlag tycktes Sven vara oåtkomlig för både rättelser och förmaningar, och han stod så förundrad vid mammas häftiga glädje över att efter sådana utflykter återfinna honom levande, som om han förvånat sig över, att de båda kunnat tänka olika om någonting i hela världen. »Det var väl inte farligt», sade Sven. »Pudel var ju med.»
»Ni vill alltså inte säga mig någonting?» »Jo, en hel massa saker.» »Men nu förstår jag er ej igen.» »Låt oss tala om andra saker.» »Godt,» sade reportern, »till exempel om det stora moskwaska schaktet.» »Ja, gärna.» »Hvad tror ni om det företaget? Är ni också en af isleverantörerna, ehuru folket här rundt omkring påstår, att ni hatar is och förstör den med era varma floder?»
Jag drog mig skamflat ifrån de andra och satte mig på min plats. Agnes ogillade vår handling ! Och nu förstod också jag plötsligt huru förfärligt dumt vi burit oss åt. Alldeles som själfsvåldiga pojkslynglar. Hade man någonsin sett eller hört talas om att flickor åkte på vedlass? Agnes skulle på inga vilkor gjort någonting sådant. Huru kunde vi vara så tokiga, hvar hade vi haft våra tankar!
Han märkte det ögonblickligen han kom in i barnkammaren. Det var någonting, som fattades. Rummet hade liksom blivit mörkare. Någonting vitt, som hittills lyst upp det, hade försvunnit. Han såg sig omkring. Det var Edgar. Edgar var borta. Han störtade ut i köket till Kerstin. Var är Edgar? frågade han flämtande. Den har Ida slagit sönder, när hon flyttade den i da morse.
Han sade icke heller någonting. Det var en tystnad, som kunnat utsträckas hur länge som helst. Plötsligt skakade han till som af en frossbrytning, och kinden blef gråblek. Hon vände sig icke om, men det var som om han känt hennes skrämda blick. Det är ingenting. Bara lidelse. Det går öfver.
Hon var så blek just nu, hennes ansigte hade ett lidande uttryck, som förskönade det och förlänade det någonting fint, genomskinligt, nästan vackert. Hon var så ren i den hvita tröjan och så hjelplös, så fullkomligt hjelplös som ett barn. Så hade hon då varit hela qvällen ensam och sjuk, under det han gått ute med Liisa.
Dagens Ord
Andra Tittar