Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 25 november 2025
Ofta ensam från hedens stigar Skall jag blicka mot aftonens moln, Ofta minnas din pannas Ljusa hvalf och din svarta lock. Men, min kärlek är dock ej brudens, Är en systers, o Clesamor, blott; Samma fader oss fostrat, Gamle kungen i Shelmas torn." "Vågors flicka", till svar gaf drotten, "Ej ditt lif af Morannal du fick, Ej min syster dig kalla! Fjärranburna, hvem såg din börd?
Ren från moln, som skymma solen, minns jag den sommar, vilken följde på denna vårutflykt. Med vilken lust arbetade jag icke, och hur lätt skred icke arbetet framåt.
Ännu hade ingen haft hjärta att säga honom sanningen, och nu kom hon som ett åskslag över honom. Han förlorade det enda han hade att stödja sig vid tron på sin musikaliska begåvning. Hela hans förflutna liv låg som ett moln bakom honom, och nu förstod han med ens alla de lömska skratten, som han förut ej aktat på.
Solen sjönk ned bakom svarta och gulbleka moln. Kvällen kom, och den dystre grubblaren gick till sin tornkammare, följd, som alltid, av pilgrimen. Men dessförinnan hade riddaren dolt en välslipad jaktkniv i sin livrock. Herr Erland gick till sängs. Sorgbarn lade sig på sin matta. Sanduret viskade, vindflöjlarne på taket gnisslade, insjöns vågor brusade.
Atanasianernas förtvivlan uppvog deras underlägsna antal. Legionärerna veko gång efter annan. Men den homoiusianska pöbeln framstormade vildare efter varje lidet nederlag. Solen gick upp för att snart dölja sig bakom moln. Morgonhimmelen var blygrå, och det regnade med korta uppehåll. Vid denna timme hade en stillhet inträtt i striden.
Men det varade blott en stund; så drogo moln upp ifrån kusten och det blev natt igen. Då steg ett anskri från köket: glöggen! glöggen! Och i tågordning kommo karlarne med en kastrull, som flammade av brinnande brännvin och kastade blåa sken omkring sig, under det spelmannen spelade en marsch.
Och rökelsen skall han lägga på elden inför HERRENS ansikte, så att ett moln av rökelse skyler nådastolen, ovanpå vittnesbördet, på det att han icke må dö. Och han skall taga av tjurens blod och stänka med sitt finger framtill på nådastolen; och framför nådastolen skall han stänka blodet sju gånger med sitt finger.
Döda Hafvets vatten är högst saltigt och blir derigenom specifikt tyngre, så att det ej af stormen kan uppröras i betydligare vågor. * med hopp, Som, skyar i torkan, förgäfves gå opp.* Under sommaren, eller torkan, regnar det ej i Palæstina. Ett eller annat moln visar sig väl vid Solens uppgång, men försvinner åter. *Vid Akko ett flarn, som i bränningen hvälfver*
Fadern tog emot honom med en kyss på pannan, och ett moln af sorgens minne drog förbi, ty sonen hade ej varit hemma vid moderns död. Men så klarnade det igen och det blef lifligt i huset. Gustaf ingick i affären, och nu hade den gamle någon att tala vid om hvad som intresserade honom.
Sitt hvita hufvud böjer ödmjukt ner Den åldrige och ger till svar: "När solen strålar, höge furste, mild och klar, Är jorden strålande också; Men ve, när solens ljusa anlet skyms af moln, Då mulnar jorden ock i sorg." Han slutat knappt, då han sin fosterdotter ser. Den ädla flickan kommit nyss Och ställt sig obemärkt i andra tärnors krets; Den gamle varsnar henne nu.
Dagens Ord
Andra Tittar