United States or Israel ? Vote for the TOP Country of the Week !


Sitt hvita hufvud böjer ödmjukt ner Den åldrige och ger till svar: "När solen strålar, höge furste, mild och klar, Är jorden strålande också; Men ve, när solens ljusa anlet skyms af moln, mulnar jorden ock i sorg." Han slutat knappt, han sin fosterdotter ser. Den ädla flickan kommit nyss Och ställt sig obemärkt i andra tärnors krets; Den gamle varsnar henne nu.

O, höge Gud! Har icke mänskohjärtat Sin kärlek och sin himmel såsom du? Är det ringa, att en hand af stoft Kan strafflöst plundra i dess helgedomar? Dock, min fråga svarar blott det skedda Ett iskallt ja, och mångfördubbladt ljuder Detsamma åter ur min egen barm. Nej, jag vill icke längre dröja här.

Fram gick Kalmatar emot den höge och sade: "Fader, se ynglingen, Suomis stolthet! Skall Tuoni äga honom, skall han föras till det öde Manala. Skola maskarne föröda denna kropp, den skaparn gjort fast som berget, skön som dagens sken?" "Jungfru" sade den höge, "du är en Manala dotter!"

Om du ser att den fattige förtryckes, och att rätt och rättfärdighet våldföres i landet, förundra dig icke däröver; ty den höge vaktar en högre, och andra ännu högre vakta dem båda. Och vid allt detta är det en förmån för ett land att hava en konung som styr, att marken bliver brukad.

Här besökte vi samvetsgrant Oskarshal, bondstugan och Stafkirken, alldeles som prinsen af Wales sedermera gjorde; dock ingen deraf draga den slutsatsen, att vi ha några anspråk att i något fall dela smak med samme höge resande. Och tror jag mig samvetsgrant ha berättat allt, som kan tjena till upplysning och uppmuntran för kommande slägten af qvinliga turister.

Biskopen drog sig med sin höge gäst tillbaka till ett av sina enskilda rum, vars slösande prakt ville likasom rättfärdiga sig med de heliga former hon iklätt sig: golvets av skimrande stenar sammansatta mosaikverk föreställde Gideon, som nedbryter avgudens altaren, de med guldfransade purpurdynor prydda stolarne och vilosofforna voro inlagda med heliga symboler i elfenben och silver, de massiva silvervaserna och kandelabrarne voro idel änglar och tabernakel, fälten emellan väggpilastrarne prålade med bilder av apostlarne.

Och han uppstod, granadören, gick bland menigheten kring, Fick en slant af en och annan, af de fleste ingenting; Och kom han fram till vagnen, där den höge herren satt. Böjde djupt sitt gråa hufvud och stack fram sin slitna hatt.

Och som man sade, att barbaren kunde lindra hennes smärta, hvilken gaf en skymt af oro åt den höge Förnuftets sols helgade och ostörbara tid, hade man kallat honom, och när han skulle bort hörde han omtalas min herres förbrytelse och straff.

Och jag bjöd också edra domare och sade: »Hören efter, vad edra bröder hava sig emellan; och om någon har en sak med sin broder eller med en främling som bor hos honom, dömen rättvist mellan dem. I skolen icke hava anseende till personen, när I dömen, utan höra den ringe likaväl som den höge; I skolen icke frukta för någon människa, ty domen hör Gud till.

Att detta sken var himmelskt skönt, därom Fanns blott en enda tanke hos de två; Men hvarifrån det vackra ljuset kom, Blef olikt tydt ändå. Den ena höll det för ett yttre lån Af dagens sol, som lyste mild och klar; Den andra sade: "Det kom inifrån Hans samvetes det var." Hvem är den höge mannen där älfvens strand, Som skådar öfver fjärdarna och fälten?