United States or Bosnia and Herzegovina ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag tänker på henne, som nyss gick ut, och på allt, som jag vet skall följa. Jag känner, att jag får aldrig tid att sörja honom så som jag ville, min lille gosse med änglaögonen, och ensam böjer jag knä vid hans kista, jag som icke vet, för vem jag böjer knä, eller till vem jag skall bedja. Men ute på kyrkogården ligger en liten grav.
Eller hånade hon honom? Han visste icke vilketdera, men han ville veta det och lyssnade, och medan han lyssnade, förnam han där uppifrån eller inifrån sin egen barm någon hågkomst, som ljöd: Det vinkar på kullens topp; är det granen, som rör sina dunkla grenar? Är det nyponbusken, som böjer sig, medan vinden plockar hans vitröda blommor?
Min son, om du tager emot mina ord och gömmer mina bud inom dig, så att du låter ditt öra akta på visheten och böjer ditt hjärta till klokheten, ja, om du ropar efter förståndet och höjer din röst till att kalla på klokheten, Om du söker efter henne såsom efter silver och letar efter henne såsom efter en skatt, då skall du förstå HERRENS fruktan, och Guds kunskap skall du då finna.
Och stormilen hviner, och hafsskummet yr, och den böjer sin sida ned, liksom uppgifgande hoppet om motstånd och längtande att byta lifvets strider mot hvilan och döden; och nästa ögonblick står den högrest upp igen och glänser mot solen.
Slutligen bestämde han sig för en liten gris av guttaperka. Det var en särskild sorts gris: han hade ett hål i trynet, genom vilket man kunde låta honom suga upp vatten. Sedan håller man honom mitt för näsan på någon, som man vill roa, och säger: se, en sådan lustig gris! Då böjer han sig fram för att se bättre, och då klämmer man grisen på magen.
Han nalkas, liemannen, mild och förförisk, men i sista ögonblicket inträffar alltid någon eller något som bryter tvärt av; upppassaren med något ärende; en geting som flyger in genom fönstret. Makterna förvägra mig den enda glädjen, och jag böjer mig för deras vilja. I början av juli blev hotellet övergivet av studenterna, som reste bort över ferierna.
Han var en rik man, en högt uppsatt man, och likväl, böjer han knä för Jesus. Det var ej en tom hyllning, det var hans hjärtas åstundan efter frälsning, som framkallade detta. Han kom med den frågan på sina läppar: Gode Mästare, hvad skall jag göra att jag må ärfva evigt lif? Ja, den frågan var förbunden med en annan: Hvad fattas mig ännu? Och likväl hade han så mycket.
Men det folk som böjer sin hals under den babyloniske konungens ok och tjänar honom, det skall jag låta få ro i sitt land, säger HERREN, så att de kunna bruka det och bo däri. Till Sidkia, Juda konung, talade jag på alldeles samma sätt; jag sade: Böjen eder hals under den babyloniske konungens ok, och tjänen honom och hans folk, så skolen I få leva.
Ho löser våra skulders band, Ho böjer af din starkhets hand Och stäcker, Gud, din aga, Där, nådens konung, själf ej du Till mildhet vänder om ännu Och vill ditt straff förtaga? Du bär en faders ljufva namn, Du öppnat oss en broders famn I Jesu famn och sköte; Full är all världen af din nåd, Att allt förlåta har du råd, Fast jord och himlar bröte.
Man gör förböner för mig, man läser pater-noster, och vigvattensskålen i min kammare fylles av kyrkoherden själv med vigvatten. Herrens hand vilar tung på dig! Det är min mor som krossar mig med detta skarpa tilltal. Jag böjer mig, men reser mig på nytt.