Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 30 september 2025
Men hur han gick och gick, kom han in på en smal, mörk gata, där husen sågo ut som de voro från Gustav Vasas tider, med stenfigurer över portarna och små rutor, skiftande som pärlemor, insatta med bly; och i fönstren lågo sköna jungfrur, borgardöttrar och rådsfruar i röda sidenklädningar med bara halsar efter tidens sed; och de nickade vänligt åt segraren, vinkade med fickdukarna och bjödo honom in.
"Ja, hon brinner ännu svagt, och jag har just läst de orden: 'Om jag än vandrade i en mörk dal, fruktar jag likväl intet ondt, ty du. Herre, är när mig, din käpp och staf de trösta mig. Hälsa mor och syskonen!" Dessa voro de sista ord man hörde från den unge gossen. Snart blef det tyst i berget han hade dött af brist på luft.
Tror ni, att jag menar, att han är inbunden, mörk, höglärd? Mina barnabarn sjunga honom, kunna honom.
Reslig, manlig, ett mörkt ansikte, som såg ut att ha lefvat och lidit, en dominerande näsa, en mörk mustasch, med naturligt fall, utan uppskrufvad hjältefason; ett nervöst ansikte med stora drag, en spörjande blick, nyfiken, nästan fientlig. Den som många gånger blifvit sårad, och hvars själ förtäres af en brinnande ärelystnad, får en sådan blick. Jag gick honom till mötes.
Han gned och sköljde och höll det tvättade plagget pröfvande upp mot dagern. Ja, verkligen, satt där inte ändå kvar en mörk fläck. Litet mer såpa, och så ner i baljan igen. Nu måtte den väl vara borta ändå. Så där ja han vred, så att vattnet forsade mellan fingrarna nu ner i grytan med plagget. I detsamma stod Nils bredvid honom. "Är det du, Nils?" "Ja, du tvättar ju som för dagspenning."
Anna-Clara kom sist av tre. Och hennes moder blev mycket glad då hon äntligen kom. Hennes fader blev också mycket glad, men han visade det icke fullt så mycket, ty han var en man . Anna-Clara föddes en söndag, mitt i vintern, en mörk och tråkig februarisöndag, så tung och dyster som endast en vintersöndag i en stad kan vara.
Hjalmar syntes. Lätt på blåa banan Flög hans flotta mot hemmets strand. Närmre, närmre glänste hvar stund hans segel, Och kring kölar skimrade vågors skum. Glädje sken ur gråa kämpars blickar, Där de samlats på skyhögt fjäll. Gamle kungen syntes allena mulen; Tankfull, mörk mot skeppen han såg och teg.
En ung, mörk herre, som hade stått och läst ett litet tidningsblad borta vid kaminen, närmade sig nu. Edmée kände sig plötsligt gripen av en plågsam förlägenhet var bristfällighet i hennes dräkt, i
I varje kapell blombuketter, tjugofrancsbuketter framför de vackra marmorbilderna av alla dessa fattiga lidande Sankt Den och Sankta Den; ljus, mitt i solskenet huru enfaldigt, men huru rörande som enfalden! Liksom i en mörk grotta i skogen välvde sig koromgången bakom altaret! En Suisse, en person i uniform hejdade oss. En franc i entré.
Go kväll, Kerstin. Go kväll. Han blev stående vid dörren med handen på nyckeln: Go kväll. Jösses, så han skrämde mig. Har han inte gått ännu! Go kväll. Storegård låg mörk med ljusstrimmor silande ut mellan gardinerna och fönsterposterna. Han blev stående mitt på gården.
Dagens Ord
Andra Tittar