Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 18 juli 2025
Den vidgades, den tätnade, den lade an, det small; Dess allra första salfva ren blef åtta finnars fall. Det var ej godt att dröja mer, man sviktade enhvar. Ännu en åska, och man såg blott fem kamrater kvar. Då lydde alla, när det ljöd: "Gevär i hand, reträtt!" Sven Dufva blott tog miste han och fällde bajonett.
Nu säger man att menniskorna sett deras längtan och deras kärlek, och att de skola bekriga landet för att förena de båda älskande. Så lydde sagan på söderhafvet. Konungen sände oss hit med budskap till menniskorna för att lofva dem belöning. Lätt skola Finlands skepp bäras fram öfver böljorna, och återvända lyckligt till säkra hamnar.
Må vi fördenskull allenast göra dem till viljes, så skola de bo kvar hos oss.» Och folket lydde Hamor och hans son Sikem, alla de som bodde inom hans stadsport; allt mankön, så många som bodde inom hans stadsport, läto omskära sig.
I skogens toppar tonar näktergalen; Dess harmonier, födas de af kvalen Vid stundens flykt? O nej! Och fjäriln flög i blomsterringen En sommardag; Om aftonen hans suckar hörde ingen, Fast domnande han sänkte trötta vingen Och lydde ödets lag. Då eken föll för tidens ilar, Då bergets häll, Du dåre, vill du undfly dödens pilar? Uppå den graf, där världens forntid hvilar, Fördömer du din kväll?
Men när de mätte upp det med gomer-mått, hade den som hade samlat mycket intet till överlopps, och de som hade samlat litet, honom fattades intet; var och en hade så mycket samlat, som han behövde till mat. Och Mose sade till dem: »Ingen må behålla något kvar härav till i morgon. Men de lydde icke Mose, utan somliga behöllo något därav kvar till följande morgon.
Sedan sutto de där och höllo vakt om honom. Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: »Denne är Jesus, judarnas konung.» Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
En av dem lydde att varje människa bestod av två varelser, en som söp och en som tänkte. När den som söp låg och sov, var den som tänkte ute och gick. När den som söp dog, gick den som tänkte ut ur kroppen genom den ena eller andra öppningen och for i väg till stjärnorna. Det var naturligtvis alltid den som söp som var fyllsjuk. Men själva idén att supa var ett karaktärsdrag hos bägge två.
Men han lydde brodern, liksom han alltid brukade göra. Tillsammans gingo de nu bort till skogen och snart hade de funnit ett präktigt träd, under hvars breda, skuggrika grenar de i allsköns ro kunde läsa sina läxor. Så sutto de ganska länge och till slut upprepade de för hvarandra hvad de läst för att öfvertyga sig om att det satt fast i minnet.
Han blev sittande orörlig en stund för att förvissa sig om att han inte hört fel. Nu visslade Josef en gång till. Stellan reste sig upp och såg ned över gården. Där, i fönstret stod Josef och vinkade åt honom att komma. Han lydde ögonblickligen. När han stängt dörren om sig sade Josef: Du har inte kommit. Nej. Jag Du blev väl inte förbannad heller för va jag sa sist? Nej.
Ville hon något och tog, då hon bad, den vänliga minen, Kunde man lätt ej neka, och kunde man, ville man icke; Fordrade åter hon spotskt, hvad hon önskade, lydde man nästan, Lydde, om än förtretad ibland, och visste ej hvarför. Sådan kom hon en höst till staden, och klubber och kaffen Började nu. På en kväll var ren landtflickan en mod-dam.
Dagens Ord
Andra Tittar