Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 4 september 2025
Ty jag tror nu, att Gud vill det.» Och efter ett ögonblick tillade hon: »Sven vill det också. Jag har talat vid honom.» Utan att kunna svara, böjde jag mig ned och kysste hennes hand. Och i denna stund visste ingen av oss, vad som var lycka och vad som var olycka. De dagar, som nu följde, skall jag fåfängt söka skilja ifrån varandra.
Det var frun och doktorn, som predikade, och slutligen prästen. Stackars Lasse, han var inte alls hårdhjärtad, han grät och han bad så innerligt vackert om förlåtelse. Under hela sitt glada och lättsinniga lif i staden hade han ej kysst någon så mycket, som han nu på en dag kysste Lottas hand. Han lofvade, han grät, och grät och lofvade. Nu måste det väl blifva annorlunda!
Aina kände igen sin blomma från förra sommaren och kysste den. "Ja, visst får du kyssa din förskjutna blommas barn, men själfva blomman får du ej igen. Jag har räddat den från död och glömska. Hos mig trifves hon så godt. Säg, jag får ju behålla den?" Det fick han, men Aina smög sig ofta upp på broderns rum, när ingen såg henne.
Sorgbarn hade lagt sina armar kring hennes hals, kysste henne på mun, ögon och panna, tryckte sin kind mot hennes och sade: Goda moder, jag bär ett glatt budskap till din själ. Singoalla ty denna kvinna var Singoalla svarade då med livat anlete: Ett glatt budskap? Vill du giva mig en solstråle, du son av en grym fader? Sorgens barn, älskade, älskade, giv mig honom, men låt honom ej försvinna!
"Jag har bedt för dig, min far", voro hennes ord, "och jag har blifvit bönhörd, ty du kommer in till mig och är mild." Jag slöt henne i min famn och kysste hennes panna. Men jag ville icke störa oss med ord, utan teg och gick åter ut till mitt arbete att söka tröst. Middagstimmen träffades vi som vanligt. Vid bordet förekom ej ett ord om morgonuppträdet. Jag ville undvika och glömma.
Hallsten skyndade sig genast fram, omfladdrad av den silverstickade manteln, och böjde ett knä och kysste honom på händerna. Ingemund följde efter honom långsammare och mer betänksamt. Och du, Folke? frågade den gamle och räckte ut sin hand. Jarlen gjorde då som de andra, och innan han fick tid att resa sig, tryckte Folke Filbyter hans huvud till sitt hjärta.
Och i detta ögonblick talade han sanning. Greta var så långt borta. Alla, allting var så långt borta, allt utom hennes mun, de fylliga, litet fuktiga läpparna. Nej, han ljög inte. Han kände det nu, när han kysste henne. Detta var inte något bedrägeri. Tror du mig inte? frågade han. Jo, visst tror jag dig. Varför skulle jag inte göra det. Du är bara så dum och barnslig ibland.
I detta ögonblick föreföll det mig, som om även jag tänkt på detsamma. All min trötthet var som bortblåst, och full av rörelse lyfte jag hennes huvud upp och kysste hennes mun. Och i samma nu satt Elsa upprätt.
Då nu Israel fick se Josefs söner, sade han: »Vilka äro dessa?» Josef svarade sin fader: »Det är mina söner, som Gud har givit mig här.» Då sade han: »För dem hit till mig, på det att jag må välsigna dem.» Och Israels ögon voro skumma av ålder, så att han icke kunde se. Så förde han dem då fram till honom, och han kysste dem och tog dem i famn.
Tao stod ensam på sin hylla och grinade som en djävul David stupade kull bland alla kappsäckarna, hans huvud var så hett och ryggen värkte. Tao gnolade igen, hans röst var som ett råttpip. Ziri kysste David. Nu ger vi oss i väg, viskade hon. Och de lämnade alltsammans och sprang.
Dagens Ord
Andra Tittar