Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 4 juli 2025


»Ädla själsade Strand. »Harrison hade pengar, han, och för resten är ju biljetten till London inte en blodig historia, att inte en karl med någon energi kan klara den biffen. Harrison äter alltså plumpudding i kväll medan vi, arma satar, får finna oss i att dricka vår vanliga café-cognac den vanliga syltan i Calais, där ödet behagat placera oss för närvarande

Kapten Enehjelm hade själf deltagit i kriget 1808 såväl som 1788, och i hans hem, där den unge informatorn vänligt upptogs, hade denne, som han själf senare nämner i bref till Montgomery, "tillfälle att höra och läsa kortare relationer om krigshändelserna". Bland andra "krigets bussar" som bodde i trakten, nämner traditionen en löjtnant Karl Palmroth, 1808 officer vid björneborgarne, af hvilken studenten skull emottagit intryck från krigstiden.

Han borstade nödtorftigt hatten och hängde upp den igen. "Du är bestämt ingen barnavän, Karl Anton!" sade Lydia fundersamt när de gingo in igen. "Eller kanske femtiöringen...." sade herr Söderberg insinuant. "Att inte tåla barn är ett bevis dåligt hjärta!" sade fru Söderberg, och sjönk ned i schaggsoffan.

Trettio grader Celsius i skuggan besvära dem icke. De beundra det hvita huset, hvilket solen skiner, det är annat än landsbygdens enformiga gröna färg! Inne gården sitter en karl i vedboden och täljer. Mekaniskt rör han sina händer, det gula håret faller honom långt ned i ansigtet. Arbetet går lätt, han har redan arbetat i tio timmar.

Skynda dig, Lena, spring! Tag en karl som har häst, bed honom flyga om han kan .

Där funnos inga andra än ett par gossar, som höllo att fästa upp tapeterna. Karl Algotsson stod i svalgången med en falk, som satt i en träring och som han höll att straffa. Vid Sankt Ovidius, de dövas botare! utbrast han. Varför sjunga inte kvinnorna, när de dansa? De tiga som träbilder. Men aldrig såg jag ståtligare och resligare mör. Kom ut, Valdemar! Det här är något för dig.

Men plötsligt ryckte hon till och spratt fram som en vit stråle ur portens mörker; och överröstande Spillebodaren utbrast hon: Herregud, vad är det ni säger karl? Är det mig ni talar om det där rysliga sättet? Visst är det du, Jan-Petters änka! skrek torparen ursinnig men tämligen förbluffad över avbrottet.

Scheele undersökte först den s. k. blodluten, hvaraf färgen beredes och som utgöres af en lösning af cyankalium. Han fann att denna blodlut, om den fick stå i luften, förlorade sin egenskap att med järnsalter gifva fällning af berlinerblått. Han lät sedan blodlut stå i slutet kärl, hvarigenom den icke förändrades.

Men en av vakterna sköt undan locket från en trälåda, som halvt var fylld med kryddor, och lyfte upp ett huvud. Här, gubbe, ser du huvudet av Karl Algotsson, den gladaste av dina barn. Ännu är han lika rödaktigt mörklagd i skinnet. Magnus ställde sig vid vindögat. Ångrade han sig, när han omsider blev gripen? frågade han och såg blint ut i luften. Nej, herre.

Björn kom in och ruskade i honom. Vak upp, son, och hjälp bror din! Ån teg. Är du karl, du, och ligger som en illdöing i lorten? Ån teg. Björn tog ett spett och slog honom över halsen. Ån vände sig. Björn slog. Ån reste sig armbågarna och såg fadern i ögonen. Björn höll upp. Res dig! Ån satt still. Björn slog av spettet.

Dagens Ord

bärstolarne

Andra Tittar