Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 19 maj 2025
Jag gör aldrig något. Jag är alldeles för slapp.» »Hvad skulle ni göra, om ni icke var slapp?» »Estetik heter min skylt. Jag bar den för det jag snart skall kunna komma utrikes igen.» »Estetik?» sade fru Zimmermann fundersamt. »Så skrifver ni väl?» Den lilla skrattade till. »Åh, det är inte sant. Det är bara som herr Zimmermann funnit på för att retas med mig.»
Öfver Maijas klara panna flög ett litet moln, kanske det första på hennes lefnadshimmel. »Jag ville helst ha det blåa», sade hon, inte silfver och guld, nej, men det blåa, det var så vackert.» »Men jag ville ha glas», menade Pekka fundersamt, »det är så klart som vatten och man ser inte, när det är vatten uti heller. Herre Gud, hvad jag gärna ville ha glas!»
Han höll på att få slag först när han såg mig, men sedan flinade han. "Så, Harry! Du klarade dig ut ändå", sade han. "Du är duktigare än jag trodde dig om." "Säkert", sade jag. "Mycket! Till och med duktigare än du tror mig om nu. Jag har skickat mitt telegram." "Jag skall skicka mitt nu", sade han. Jag skakade fundersamt på huvudet. "Du är alldeles för vårdslös, Bob.
Han borstade nödtorftigt hatten och hängde upp den igen. "Du är bestämt ingen barnavän, Karl Anton!" sade Lydia fundersamt när de gingo in igen. "Eller kanske femtiöringen...." sade herr Söderberg insinuant. "Att inte tåla barn är ett bevis på dåligt hjärta!" sade fru Söderberg, och sjönk ned i schaggsoffan.
Eller också satt han helt enkelt och plockade av grässtråna omkring sig och lät dem fundersamt och undersökande glida mellan sina fingrar och när han fått handen full, kastade han bort alltsammans och började plocka nya. Det kallade Sven själv att »sitta gröna backen», och härom kunde han tala långa stunder, när han avbröt leken och sprang in till mamma för att förtälja om de rön han gjort.
Röda plymer vajade; siden fräste; genombrutna strumpor sutto stramt över svarvade vådor. Stjärnorna stodo stilla av häpnad som i julnatten. Polisen kliade sig fundersamt i nacken. Ingeborg, Anna, Johanna och Amanda samlade sig som spartiaterna vid Thermopyle för att avslå fienden. Med samma öde. Fienden var för välrustad. Dess kärlekspilar förmörkade himmelen.
Hundflocken strök förbi honom, gjorde en lov kring husbond med slokande svansar, hängande öron, dolska, skygga ögon. En av de svarta valparna satte sig framför honom, lyfte högra framtassen och viftade till lek, öppnade käften, gäspade så att hela raden av små tandstumpar syntes. Och han steg fram, bugade, nosade betänksamt på husbonds toffel, slickade fundersamt på husbonds häl.
Dagens Ord
Andra Tittar