United States or El Salvador ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hennes skuldror drogos tillsammans, och de smala armarna slingrades omkring gossens hals. Då kände han lidande och smärtor på riktigt nära håll. Så nalkades man långsamt julen. Träden hade klädt sig i silfverskrud och hela nejden var öfversållad med stjärnkristaller, liksom till ära för den stora stjärnan, som gick upp öfver Betlehemsnejden den första julnatten.
Röda plymer vajade; siden fräste; genombrutna strumpor sutto stramt över svarvade vådor. Stjärnorna stodo stilla av häpnad som i julnatten. Polisen kliade sig fundersamt i nacken. Ingeborg, Anna, Johanna och Amanda samlade sig som spartiaterna vid Thermopyle för att avslå fienden. Med samma öde. Fienden var för välrustad. Dess kärlekspilar förmörkade himmelen.
Då brusade åter harpspelet, och över facklorna och den flammande härden tindrade stjärnorna. Småtärnorna stodo vid dörren hand i hand i en lång rad, nyfikna att övertyga sig om, hur det såg ut där ute i julnatten. Några menade sig tydligt se, att de döda redan hade lyft på gravstenarna och tänt mässljusen innanför kyrkfönstren.
Det rent mänskliga hos Fjalar gör det naturligt, att han ej själf öfvervakar sin späda dotters uppoffrande, utan öfverlämnar henne åt Sjolf, vapenbrodern, som utsätter barnet i hafvet under Vidars klippa, där hennes räddning i den stormiga julnatten väl är föga sannolik, men dock ligger inom gränserna för det naturliga.
Åh, ni skulle skämmas, talade hon, skämmas ögonen ur er, lätting, att komma hem så här sent, se'n ni lemnat eder hustru ensam på sjelfva julnatten, sjuk och i ett sådant här tillstånd. Sådan urspegel till karl! Hörde jag inte hvart enda ord ni talte i aftons med den der fabriksslynan.
Så kommo de i säng, men vi gamla sutto uppe, som man gör på julnatten och pratade och skämtade. Klockan blev mycket och vår vän gick. Jag öppnade fönstret och tog snö från blecket och kramade en boll och kastade på honom, då han kom ned på gatan. Så ropade vi god natt åt varandra och allt blev tyst. Jag gick in i barnkammaren. Min dotter låg i sin lilla säng.
Börevig greps av vrede, men den övergick hastigt i sin motsats. Stackars Dybedræt! Det var inte så roligt att gå pank. Och nu, den heliga julnatten. Man skulle visa överseende och godmodighet mot varandra, inte hat och hårdhet. Gamle Dybedræt, sade han, det kan du ge dig fan på, att jag skall. Vill du med in här? Vad vill du ha? Med in här? Ja. Ser du inte, att dom har öppet?
Vad kan jag göra däråt? Husbonden kan, vad han vill. En sådan oro överföll Valdemar, att han ej längre kunde dölja den, och han hörde icke, hur hårt han själv talade. Han hörde bara ur det orediga sorlet, att herr Svantepolk kom in och ordade om en försvunnen nyckelknippa och om att hästarna måste ha rikligt med foder på julnatten.
Det var väl om spöken, andar, gastar, troll och all sorts otyg, hon har väl varit på Rastekais berg och firat »mörkrets seger öfver ljuset» på julnatten, hon har väl åkt i pulka med en ren ända upp till iskungens hexfest och der slagit eld med sin näsa mot de andra trollpackornas, eller hur? Om du inte blir allvarlig, Antti, så tiger jag som en mur och du får ingenting veta.
Dagens Ord
Andra Tittar