United States or Japan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Torparen, en sjuttioårig gubbe, åtnjöt dessutom ett jämförelsevis stort underhåll från Larsbo i pengar och produkter. Orsaken till dessa förmåner var den, att gubben sin tid hört till missionsskolans och böneladans förnämsta apostlar. Just hans vältalighet hade omvänt Jan-Petter, visserligen endast för några år.

Ja, Jerusalems portar stå öppna! upprepade torparen halvt förvirrad och gumman ropade: Håhå! Håhå! Prästen såg god verkan av ordet, eldades därav och fortsatte: Backe upp och backe ned, gubbe och käring, bär det! Samma väg ha vi alla, samma vånda och leda, suck och gruvan, gråt och sorg, synd och skam, sår och sveda. Men fördömd och evigt dömd är den, som stöter sin felande broder från vägen.

Men i taket hänger det hårda, svarta brödet, trädt långa stänger. Vid dörren står en locktunna med »kalja» eller svagdricka... Husmodern kokar som bäst morgonkaffet, starkt och godt. Han skall bort just nu, torparen, bort denna dag som egentligen skulle varit en festdag. För ett år sedan firades deras bröllop der borta i kyrkan.

Torparens armar kommo i än livligare rörelse; han såg mäkta förlägen ut men mumlade till sist, att han kommit för att träffa Jan-Petters änka. Vad vill du henne? frågade prästen. Torparen svarade: Jag har väl ett ord och hälsning till henne från honom själv. Vilken honom? sporde prästen. Jan-Petter! Det var värstens! utbrast prästen. Kommer du långväga ifrån?

Torparen flinade till men blev genast åter allvarlig och svarade: Det är ett ord, som Jan-Petter sa mig, jag satt vid hans yttersta. Att jag skulle föra det till änkan i sinom tid. Vad säger du! förvånade sig prästen. Satt du också vid dödsbädden?

I dessa yttre lefnadsformer röra sig den själfegande bonden i Mattias' person, torparen i Petrus Tjäderkulla och Zakarias Hjerpvik, medan äfven inhysingen och "den aktade tiggaren" ha sin plats den värmande ugnen hos Petrus liksom den gamla Rebecka i folkets stuga herrgården. Karaktärerna äro visserligen tecknade blott i sina enklaste drag.

Vad skulle det vara bra för? undrade prästen. Torparen svarade: Det står skrivet: Synderskan skall ha sin smälek. Synderskan hade emellertid smugit sig efter prästen och redan hunnit ut i förstugan, damerna Willman upptäckte hennes flykt. De skyndade efter och omringade henne. Vad tänker du nu göra? frågade de. Tänker du ställa till med någon ny skandal?

Leende talade åter den ärlige torparen Petrus: "Hej! Ej falla i dag väl de första älgar i socknen; Trygge vi jaga dem här, om ock kulorna yrde kring tingsgåln.

torparen förnam bibliska ord blev han eftersinnande och sökte i sitt eget förråd; men käringen ropade: Håhå! Är hon inte högfärdig! gubben satt hos Jan-Petter hans yttersta, ville hon inte sitta när honom och deltaga i bönen för den döendes själafrid. Håhå! Är hon inte högfärdig!

Torparen spillde inte många ord dem, men hans gumma satte dem till hårt arbete, och detta jämte sång och bön fördrev den lede. Såtillvida var allting gott och väl, men förtalet hade också något att säga om Spilleboda och påstod att de unga kvinnorna där ej blott funno skydd mot synden utan även befrielse från dess följder.