Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 23 juli 2025
"Elvira!" viskade han ömt, och hon rekognoscerade hastigt terrängen även hon. Så möttes deras läppar. Då hostade jag. De älskande slungades från varandra och betraktade misstänksamt först mig, sedan den kungliga familjen. Men vi voro lika orörliga allesammans. "Vem fadren var det som hostade?" sade ynglingen. Jag vände mig mot honom och lyfte artigt på hatten. "Det skall jag säga herrskapet.
Bonaparte stod lutad över sängen; han hade rest hennes huvud upp mellan båda sina händer och såg stirrande in i det marmorbleka, livlösa ansiktet. Småningom kom i hans ögon ett nytt uttryck som av hänryckning och i det han med ena handen ömt strök undan det våta håret från hennes panna, sade han innerligt, högt och tydligt: Hon var en själ så helstöpt som ingen annan.
Denne ur fadrens famn sig skilde och nalkades flickan, Fattade sakta dess hand och rörde dess glödande läppar Lätt som en sommarvind med en kyss, ej mött och ej undflydd. Icke ett ord blef taladt. Med ömt, halft tvekande saktmod Drog hon sin hand ur ynglingens hand, den blomstrande flickan, Ordnade kopparna snart och den doftande drycken omkringbar.
Genom den där dörren, tänkte han, har han gått många gånger, han har knackat sakta, ömt, tillbedjande har han i mörkret gått på tå fram till denna vita säng för att se om den högt älskade sov! över denna matta har han smugit sig i skymningen med sträckta armar Och när han ägt henne, förekom det honom som vore rummets tunga parfymdoft redan gammal, som om deras glädje blott varit svindel.
"Det ser man redan på era blickar. En gift man ser aldrig så der ömt på sin fru." "Men ändå misstar ni er. Hon är inte ens min fästmö." "Inte?" Värdinnan såg tviflande först på Alma och sedan på Nymark. "Hm," myste hon, "om hon ännu inte är det, så blir hon det snart. Eller kalla mig lögnerska." Nymark skrattade och gick till Alma, som allt ännu lekte med barnen.
Naiva medlemmar av släkten kände sig skandaliserade och protesterade. Professorskan svarade med ett hemlighetsfullt och ömt leende: Olga har fått någonting, som är bättre än ett gott huvud. Vad i helsicke nu då! Bättre än ett gott huvud? De grubblade. Plötsligt gick det upp ett ljus för dem. Ett gott hjärta! Ett gott hjärta är bättre än ett gott huvud. Åtminstone för omgivningen.
"Har du något emot att bli hennes lilla vän och syster?" återtog Sylvias mamma. Hon talade ömt, nästan bedjande. "I ställe för hon som har så roligt oppe hos Gud?" frågade Maglena och såg med stora allvarsamma ögon, upp mot den fina frun, som hade så sorgmodiga ögon, och som nu, till Maglenas häpnad och sorg syntes ha lust att böja gråta.
Han sjöng högljudt hela vägen och kysste henne så ofta ... icke så stilla, ömt och kärleksfullt som hon hade önskat, utan på ett annat sätt, hänsynslöst, vårdslöst och aktningslöst.
»Kan du inte förstå det», svarade han ömt i det han lade sin ena arm kring hennes hals. Hon ögnade flyktigt här och der på de fullskrifna bladen, men så blef intresset henne öfvermäktigt. » När jag kom hem satt mor på sin stol och skref. Jag blef så glad för det att jag kysste henne på kinden.
Dock, ej gammal en gång du skulle den ärade kalla, Hade du sett, hur lätt han emot mig trädde, hur munnen Log, då han nalkades, ömt och ögat strålade vänligt; Så syns ingen, som tyngs af ålderdom och af krämpor.
Dagens Ord
Andra Tittar