United States or Iceland ? Vote for the TOP Country of the Week !
Nästan allas dräkt antydde mera bekantskap med ett vilt fältliv än med herreseder, och få brydde sig om att ens giva plats för gårdens husfru, när hon inträdde i salen. Förgäves spanade hennes mulna blickar efter de grannar av hennes stånd, som hon väntat till mötet.
Damerna började fnissa bakom solfjädrarna, herrarna logo öppet. Det var den berömda och vågade » la Gasconne ». Den svärmiska damen, som väntat en sentimental romans, drog sig ur kretsen, blåröd av raseri över att man gjort narr av henne. Men sällskapet applåderade frenetiskt. Han måste sjunga om igen. Denna gång var det pagens visa ur »Figaros bröllop», som åter kommit på modet.
Jag hade väntat, att någon skulle vara mig till mötes, men där fanns ingen. »Då lever hon ännu», tänkte jag med samma egendomliga klara lugn. Och i nästa stund tänkte jag: »Kanske är just detta ett tecken på, att allt är slut. Man har förstått, att jag icke ville bli uppskakad här inför främmande ögon.» Men även inför denna möjlighet bibehöll jag samma underliga känslolöshet.
Kalle nickade, men utan den entusiasm, Stellan väntat sig. Ä dä inte stiligt? Å jo! Ska vi inte göra dä? Dä kan vi väl göra Ja, tjenis! Ja kommer hit efter skolan och så tar ja gymnastikskorna mä mig. Kalle nickade. En klocka ringde. Inne från våningen klappade någon i händerna: Frukost! Kalle infann sig till middagslektionerna.
Hon hade väntat sig en scen med tårar och omfamningar så snart hon nämnt sitt namn, och hon afskydde sådant. Fru Meilert betraktade henne forskande. Låt mig se, sade hon, om du är din mors dotter .
Först sedan han lämnat Eusebia, medan han var på väg genom de folktomma gatorna till sin ämbetsbroder Eufemios, mindes han, att det nu var långt skridet in på natten och att han komme nog sent till det heliga arbete, som hos denne väntat honom. Kanske hade Eufemios redan gått till vila.
Han släppte åter ned gardinen och kastade bort sin cigarrett. Hon lovade att komma halv sju, och klockan är redan tre kvart. Hon kommer inte... Han sträckte ut sig på soffan och borrade huvudet i en kudde. Vad det blir långt att vänta... Och jag har redan väntat mer än nog, jag har väntat hela mitt liv. Han hade längtat efter lidelsen, och likväl hade han flytt den. Men det skulle icke ske vidare.
Går du din väg? När jag kommer? Jag har väntat länge på dig, sade Elsa. När Abraham hörde rösten, slöt han ögonen och suckade. Han kände, att något stort obehag skulle gå över honom. Det måtte vara bestämt av evighet, tänkte han, och det kan icke ändras. Men när hon ingenting sade, slog han upp ögonen.
Så fördjupade hon sig med blicken i den sjunkande solen, tills svarta fläckar dansade för hennes ögon, och hon blef yr och kände en gråtande längtan att följa det flyende ljuset, lefva i en evig sommars aldrig bleknande dag. Åh, vingar, vingar! Hon sträckte ut armarna, som om hon väntat, att luften skulle bära henne. Hur månde det vara där bortom det blå?
Han stötte honom ifrån sig och fortsatte med tunga steg till dörren. Mor i Sutre, som kände golvet gunga, tog sig om öronen, som om hon väntat ett sprängskott. Nu kommer det, mumlade hon, nu kommer det. Men visste litet, vad som skulle komma. Anders! ropade länsman i förstudörren. Anders! Här är han! svarades nerifrån. Säg åt människan i köket, att hon kommer, befallde länsman.