Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 20 september 2025
I en av dessa hade gumman anvisat Carlsson en plats och, sedan hon avlägsnat sig med ljuset, lämnat den nykomne i skymningen, som endast svagt upplystes av glöden från spisen och en kort månstrimma, som lagt sig på golvet kluven och rutad av fönstrets post och spröjsar.
Därefter inbjöd han mig till en vaktelfäktning. Jag föll i snaran, ty köttet är svagt, min Karmides. Jag fann, tyvärr försent, att vaktelfäktningen endast var förspelet till en ungkarlstillställning av det där slaget, som du vet, att jag avskyr. Jag gick från denna tillställning hit.
Det smög sig öfver henne en känsla af att hon talade för döfva öron och till sist kom det så svagt och hopplöst: »Om du bara håller af honom med den minsta lilla gnista så måste du ju förstå, att allt hvad jag sagt dig, allt det elaka och orättvisa allt har sin rot i min gränslösa kärlek till honom; och den gemensamma tillgifvenheten borde » Nu kunde hon icke fortsätta längre.
Du behagar ännu icke svara mig, Edmée? Han böjde sig över henne och såg henne dystert, skarpt in i ögonen. Kom ihåg, det är din blivande man, som talar till dig. Louis det var ett bönfallande, nästan gråtfärdigt drag om munnen, och hon sträckte svagt avvärjande ut händerna.
Den smala träsäng, som hans bror Johan Adolf sovit i innan han gick bort, stod ännu där, och hans klocka pickade över sängen, ty mor drog upp den varje kväll. En liten blecklampa med smal, tunn veke brann på hörnet av bordet och upplyste rummet ungefär som med ett svagt månljus.
Träskens fiol hördes svagt, ingenting annat. Mumlande långa ramsor mellan hackande tänder trevade hon sig försiktigt fram över stallbackens stenar. Då hörde hon steg borta vid vagnslidret, steg och viskningar och ett sakta klirrande av järntenen som drogs ur dörrmärlan. Då slocknade hennes upphetsning. Hon erinrade sig strykarbandet, som hållit grindvakt hela dagen.
»Åh!» ropade nu vår för detta fånge. »Skomakaren är ju uppe hos Jon Höjen och syr, det minnes jag nu. Gån bara dit upp, så låter nog Jon honom laga edra skor.» Och så pekade minst fem personer, ifriga att blifva oss qvitt, upp på en bondgård, som låg högt uppflugen på bergsryggen, der dess byggnader svagt skymtades i qvällens skymning.
Nästa dag sade han henne att han måste börja arbeta och att det var bäst de ej träffades på en vecka, han måste nödvändigt förtjäna pengar. Det gick ej an att gå så här. Hon tycktes bli glad över det hon frågade om han skulle skriva. Säg, kunde du ej bli tidningsman igen, undrade hon. Det var som om hon i detta sett ett svagt hopp till något som annars var omöjligt.
»Nej, den lefde då ännu ett svagt lif.» »Jaså. Nåå, hvad var det som jag tyckte att skulle vara värre då?» »Jo, så här sade du: 'Att få till eftermäle dessa ord: Denne man lefde år 1911 och trodde ännu, att jorden var glödande i sitt inre det skulle vara det största hån, som kunde tillfogas mitt obetydliga minne. Jag skulle vända mig i min graf.»
Det var bestämt att jag denna dag skulle äta köttbullar och jag gjorde det. De voro för resten utmärkta. Då jag ätit, knackade jag för att få betala och då flickan kom sade jag: Det var utmärkta köttbullar. Äro de alltid så bra? Hennes ansikte lystes upp helt svagt tiderna ge icke anledning till alltför stora glädjeyttringar och hon svarade: Vi äro kända för att ha utmärkta köttbullar.
Dagens Ord
Andra Tittar