United States or Central African Republic ? Vote for the TOP Country of the Week !
Lyckligtvis reste sig revbensätaren och bad att få betala, vilken förrättning han utförde lutad över disken och alla på densamma stående karotter, som innehöllo bitar av allt läckert från helkokta ägg till kräftor och köttbullar.
Jo, naturligtvis, sade hovmästaren. Det kan aldrig vara köttbullar? Nej, inte här. Vi ha Kidney and bacon. Då har här skett ett misstag, sade jag. Jag har beställt Kidney and bacon och jag har fått köttbullar. Köttbullar är också mycket bra, framför allt på denna restaurang, men jag har icke beställt dem. Hovmästarens ansikte blev mycket allvarligt.
Där fanns många rätter på matsedeln och där fanns köttbullar med potatis. Jag beställde köttbullar. Flickan såg på mig ett ögonblick. I hennes ögon låg undran och tvivel. Så gick hon. Och om en stund var hon tillbaka med ett fat av silver och på det fatet låg Kidney and bacon. Därute på torget rullade spårvagnarna, skreko kolportörerna och lyste vårsolen.
Lyckligtvis reste sig revbensätaren och bad att få betala, vilken förrättning han utförde lutad över disken och alla på densamma stående karotter, som innehöllo bitar av allt läckert från helkokta ägg till kräftor och köttbullar.
Det var bestämt att jag denna dag skulle äta köttbullar och jag gjorde det. De voro för resten utmärkta. Då jag ätit, knackade jag för att få betala och då flickan kom sade jag: Det var utmärkta köttbullar. Äro de alltid så bra? Hennes ansikte lystes upp helt svagt tiderna ge icke anledning till alltför stora glädjeyttringar och hon svarade: Vi äro kända för att ha utmärkta köttbullar.
Där stodo många goda rätter och där stod som i går Kidney and bacon . Jag tänkte: det är en stående rätt på denna restaurang, det är ställets specialitet. I går fick jag den ej. Ödet ville köttbullar låt oss se hur det går i dag! Och så beställde jag Kidney and bacon. Det gick en stund. Runtom mig sorlade publiken och ute på gatan hörde jag kolportörerna ropa ut tidningarnas stora nyheter.
Spårvagnarna rullade. Och över alltsammans lyste vårens vackra sol. Uppasserskan kom med min rätt. Den låg, som i går, i en vacker karott av silver och det var köttbullar med potatis, som i går. Hon ställde karotten på bordet och försvann. Och jag tänkte: Visserligen ligga vi helt och hållet i händerna på makterna. De kunna husera med oss hur de vilja. Men det bör finnas en gräns.
Den gamle grisen till ära, eller rättare för att skaffa honom en stilla hvila, måste vi alla fyra anlita min fältflaska. Men det öfriga bordsällskapet tycktes dock ej befinna sig illa af denna kämpekost, hvilken dock efterföljdes af köttbullar från en nyare tid.
Jag åt min njure och mitt fläsk och då jag betalade, sade jag till den unga uppasserskan: I dag voro köttbullarna alldeles utmärkta. Äro de alltid så bra? Ja, svarade hon, vi äro kända för våra utmärkta köttbullar. Det är vår specialitet. Men jag tänkte: huru litet förmå vi här i världen. Huru små och svaga äro vi icke.
Jag såg på den unga flickan. Hennes ansikte sade mig ingenting. Hon ställde karotten på bordet och försvann. Jag tänkte: hon har missuppfattat min beställning. Någon annan har fått Kidney and bacon och jag har fått köttbullar. Men så är det ju ofta i livet. När få vi det vi önska? Och huru ofta händer det icke att just det vi önska skänker oss besvikelse när vi få det. Makterna leda våra öden.