United States or Libya ? Vote for the TOP Country of the Week !
Skummet yrde kring bogen och stänkte ända upp i ansiktet på Tomas, som stod uppe på kommandobryggan och pratade med kaptenen. Han hade glömt alla sina sorger och åter kommit i glatt humör. Då klockan närmade sig fyra, gick han ner i matsalongen för att äta middag. Det var nästan tomt därnere. Två rödbrusiga lantbor hade just slutat att äta, då Tomas kom in; de betalade och stego upp på däck.
Alltid ska vi stackars fattiga ha sorger, hur vi vänder oss, så ska vi ha sorger. Och för oss är allting dyrare än för andra. Den här begrafningen nu till exempel! Så mycket får jag inte ihop med en månads trälande.» »Tacka och prisa Gud, ska' man», svarade hustrun med en viss salvelse i tonen, »för hvad som sker. Herren gaf och Herren tog, välsignadt vare Herrans namn.
Hvad jag led vill jag ej omorda, med detta ansigte skulle ni finna sådana slags sorger löjliga hos mig. År gingo. Ännu var dock ej mitt lif fullkomligt ödsligt. Jag hade goda anlag för musik, men hade ej haft någon annan lärare än vår gamla orgelnist, emedan ej någon annan fanns på orten.
LEONTES. Så säg mig då och tala utan fruktan: finns I lifvets eller dödens land Eurysakes? TEKMESSA. Den hätska tvisten om Akilles vapenskrud Emellan Ajas och Odysseus känner du, Och hur af väld tillbakasatt den ädlaste Bland Hellas hjältar harmfull föll för eget svärd. Ej vill jag nämna mina sorger. Ingen såg Den ensamblefnas tårar, blott åt tältets skygd Och nattens anförtrodda.
JULIA. Jag vet, att han är fattig, ja, jag känner, Hur djupt bekymren på hans sinne tärt. Han är så ensam, har ej släkt och vänner, Han söker inga, aktar det ej värdt. v. DANN. Då liknar han ju mig, det är mig kärt. JULIA. Men hvarför vill han ej bespara Sig alla sorger, säg mig det, Då onkel bjuder hjälp? v. DANN. Jo, jag kan svara: Det sker af stolthet, och han handlar rätt.
Nu går det lätt att tala till dem, han deltar i alla deras sorger och bekymmer, han talar med sin far om arbetet, han berättar historier, han ser hur de gamlas ansikten lyser upp av glädje, och nu förstår han hur helt de lever för honom, hur de älskar honom och ber för honom.
Var det ett leende då, som jag såg i hans slocknande anlet, Var det en stråle af fröjd, eller syntes det vara det endast, Efter i nästa minut hans blick ren brustit, hans hufvud Sjunkit mot skuldran, och lifvet med sorger och glädje försvunnit?
Sorger och bekymmer förändra alltid menniskan, och kanske hon nu dessutom fruktar att Anni skall dö. En lycka vore det ju för det stackars barnet, men inte vill man ändå gerna ge bort dem. Men när jag inte kunde få henne att tala i natt; det var det, som skrämde mig mest. Hon var säkert så genomtrött. Inte tycks hon nu heller vilja tala mycket, men hon svarade ändå.
Men efter nyss du lofvat mig, om kärlek ej, Dock tacksamhet, så visa den och följ det råd, Jag ger dig så för eget bästa som för ditt. Var ej beständigt färdig att med bittra ord Min faders välde klandra. Ej så afundsvärd, Som du kanhända menar, är dock härskarns lott, Och bland hans sorger trifs ej alltid mildheten.
Pipan hade fallit honom ur munnen, de buskiga ögonbrynen voro litet jemnade, han glömde kanske i detta ögonblick sina sorger vid ljudet af denna röst, som i öfver femtio år stillat ofriden i hans själ och bragt en harmoni öfver hans lif, som han sjelf ej förstod, men som han utan den aldrig skulle fått känna.
Dagens Ord
Andra Tittar