Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 20 juli 2025
Och med denna fördel på min sida går jag nu till framställningen af kung Fjalars saga. Det första, som härvid nödvändigt måste fasthållas, är att Fjalar framträder såsom trotsande gudarne, såsom hyllande den öfvertygelse, att den starke, oberoende af dem, kan skapa sin värld och sitt öde. På detta Fjalars öfvermod och på intet annat är kompositionen byggd.
Och molnet af eldar klöfs, Och genom ödsliga höjders vidd, Doft öfverröstande stormen, For himlens mäktiga dån. Då talade Morvens kung: "En dag, lik denna, jag såg en gång, Det var den dagen på hafvet, När dig, o flicka, jag fann. Darg hette en man. Hans namn Må sång ej nämna. I biltog färd, Förskjuten, hatad och hemlös, Kring vattnen sökte han rof.
Men öfver dem alla, till och med öfver kalfaktorn med pickelhufvan, stod generalen, mest dock när han gick ut i uniform, med trekantig hatt och plumager. Barnet visste ej hur en kung såg ut, men han visste att generalen gick opp till kungen. Pigorna brukade också tala om sagor om kungen och visade kungens markatta.
"Kung den som springer öfver ån" skrek en 10-
Först därefter intogo vederbörande sina hedersplatser, och nu kringbjöds välkomstbägaren, en silverpokal från kung Göstas tider, fylld med starkt kryddat öl. Brudparet skulle dricka alla till, och en tenntallrik på det stora bordet påminde gästerna om att därvid lägga en skärv åt stupade fattiga soldaters änkor och barn. Därefter spredo sig gästerna.
Frisk blåser en vind från nord; När vattnen dagas i morgon, kung, Ett åskmoln för den af segel Emot din bäfvande strand'." Den åldrige slöt. Ett sken Af rodnad syntes på flickans kind. "Hvi hotar", sporde hon sakta, "Oihonnas hjälte ditt land?" Då talte Morannal än: "En skatt jag äger, han fordrar den; I bardens toner den klingat Och lockat ynglingens håg. O dotter, förnim hans ord!
Här blefvo vi dessutom, liksom kung Erik i fängelset, »plågade med våta lakan;» dessutom fattades en fönsterruta just vid hufvudgärden af en af våra sängar. »Den rutan har länge varit i sönder, men det har ingen resande brytt sig om», upplyste städerskan. Men hon hade dock den stora godheten att sticka två gamla jerngafflar igenom ett nytt hvitt sängtäcke och spetsa detta upp framför fönstret.
När kung Vukaschin förnummit detta, Dessimir, sin trogna sven, han kallar: "Dessimir, min son, af hjärtat käre! Du, till denna dag min trogna sven blott, Men från denna som min son värderad!
Och då sprang kung Valdemar den unge ned ur tornet och lyfte dig ur sadeln... högt över alla småtärnorna, som strödde rosenblad... Så här... högt, högt! Han lyfte upp henne och höll henne en stund på sträckta armar, men guldtaggarna på hennes gördel stucko honom i händerna, så att han försiktigt måste släppa henne igen. Nåväl, detta är nu lek, bara lek, sade han slutligen.
Men fru Luitgard slog dristigt med sitt ridspö i bordet. De eländiga! Har du inte nog på dem? Jag har bara tre ridsvenner med mig, men jag ber dig, herre, att följa med oss. Och när en kvinna ber, svarar kung Valdemar ja. Ja, svarade han klingande och kysste henne på ärmsnibben och på händerna, glad över hennes närhet. Han såg ingen annan, och salen skulle ha blivit tom och kall, om hon hade gått.
Dagens Ord
Andra Tittar