United States or Honduras ? Vote for the TOP Country of the Week !
Vår lilla kund, som smög sig försiktigt upp bakom rutan för att rekognoscera, såg, att den gamle hade framför sig sin bönebok och med andakt begrundade en bön däri, som börjades: "Uti Sveriges rikes bank". Att ett enda slag på farstugudörren skulle störa honom, fann den lilla observatorn lätt.
Munskänken, kandidaten och glasrutan . Ett förargligt missöde inträffade i natt i Lilla Fiskaregatan, där en större, till 500 kr. värderad butiksruta hoppade ut på en överstemunskänk med påföljd att rutan gick i bitar men munskänken höll jämförelsevis väl ihop.
Här blefvo vi dessutom, liksom kung Erik i fängelset, »plågade med våta lakan;» dessutom fattades en fönsterruta just vid hufvudgärden af en af våra sängar. »Den rutan har länge varit i sönder, men det har ingen resande brytt sig om», upplyste städerskan. Men hon hade dock den stora godheten att sticka två gamla jerngafflar igenom ett nytt hvitt sängtäcke och spetsa detta upp framför fönstret.
Man torde inte förtänka chauffören att han blev något förbluffad över dessa uttryck av människovänlighet, och som han inte begrep sig på skoj, så tog han munskänken i ena vingbenet och hyvade honom mot butiksrutan så att det small. Epilogen avspelades på poliskontoret, och bland åsyna vittnen inställde sig även månen. Nu är det blott en fråga, som är avgjord, nämligen vem som skall betala rutan.
Han gick; när han kommit ut på landsvägen vände han sig om; där lågo de tre herrarna med näsorna mot rutan och grinade. I nästa stuga blev han vänligt mottagen och fägnad grundligt, oaktat hans uttryckliga förklaring, att han icke ägde några pengar. Håhå, rika Lundmarks äro inte utan, de! Folket kände hans far, hans rika far; det gav honom att tänka på!
Tig, unge, jag kom af mig, glömde rakt Att visa, hur jag har mitt sinne spakt. FRU BINGEN. Ack, goda herr von Dann, kanske att rutan Gör solen mindre skarp. v. DANN. Hur menar ni? FRU BINGEN. Jag menar, om jag ger, hvad de begära? v. DANN. Hvad? Täcken? FRU BINGEN. Ja, det måste väl så bli. v. DANN. Det fägnar mig, det gör ni rätt uti.
Dalström grymtade något, som städerskan fattade som ett jakande svar på sin fråga, ty hon gick fram till fönstret och drog försiktigt gardinen åt sidan. »Nä men si!» sade hon med känsla och tryckte näsan mot rutan. »Oj, oj, så vackert det snöar.» Och hon kisade med ena ögat boråt sängen. Dalström vände på sig och öppnade sitt andra öga.
Då han gången därpå öppnade ögonen, såg han morgonen redan gråna utanför rutan och öfversten sitta vid sitt bord med sina papper och en rykande kaffepanna framför sig. Herr Gåsevinge ville som en försiktig general rekognoscera förhållandena, innan han började röra på sig, och låg därför en stund helt tyst och betraktade den gamle.
Carlsson satt som vanligt framför chiffonjéklaffen och hade ett stort papper framför sig, ovantill tryckt med en stor blå stämpel, som såg ut som ritningen på en riksbankssedel; med pennan lyftad i högsta hugg syntes han tala för gumman, som stod bredvid, färdig att lämna henne pennan till någon skrivning. Gusten satte örat till rutan, men han hörde bara ett mummel för dubbelfönsternas skull.
Han gnuggade med sin hand på rutan, för att få bort all imma. Vad är själva denna ruta? började han monologisera. Vad är här i världen en glasruta? Den är ett mellanting, den också, ett mellanting emellan inne och ute: underbart nog; ty själv syns rutan inte, och skiljer likväl så bestämt emellan den lilla människovärlden Inne och det omätliga stora Ute?
Dagens Ord
Andra Tittar