United States or France ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men överste munskänken tänkte icke Josef, utan glömde honom. Två år därefter hände sig att Farao hade en dröm. Han tyckte sig stå vid Nilfloden. Och han såg sju kor, vackra och feta, stiga upp ur floden, och de betade i vassen. Sedan såg han sju andra kor, fula och magra, stiga upp ur floden; och de ställde sig bredvid de förra korna stranden av floden.

han nu om morgonen var orolig till sinnes, sände han ut och lät kalla till sig alla spåmän och alla vise i Egypten. Och Farao förtäljde sina drömmar för dem; men ingen fanns, som kunde uttyda dem för Farao. talade överste munskänken till Farao och sade: »Jag måste i dag påminna om mina synder.

B. skulle nu hjälpa upp A., vilket icke precis var lätt gatan alltjämt var i svår gungning. kom händelsevis en chaufför C. och skyndade till hjälp. Med förenade krafter fingo nu B. och C. upp A. det torra igen. Till tack för hjälpen slog munskänken genast chauffören kraniet och även kandidaten gav chauffören en liten kroppslig påminnelse om hans dödlighet.

Man torde inte förtänka chauffören att han blev något förbluffad över dessa uttryck av människovänlighet, och som han inte begrep sig skoj, tog han munskänken i ena vingbenet och hyvade honom mot butiksrutan att det small. Epilogen avspelades poliskontoret, och bland åsyna vittnen inställde sig även månen. Nu är det blott en fråga, som är avgjord, nämligen vem som skall betala rutan.

Och Farao blev förtörnad sina två hovmän, överste munskänken och överste bagaren, och lät sätta dem i förvar i drabanthövitsmannens hus, i samma fängelse där Josef satt fången. Och hövitsmannen för drabanterna anställde Josef hos dem till att betjäna dem; och de sutto där i förvar en tid.

tredje dagen därefter, det var Faraos födelsedag, gjorde denne ett gästabud för alla sina tjänare. upphöjde han, bland sina tjänare, såväl överste munskänkens huvud som överste bagarens. Han insatte överste munskänken åter i hans ämbete, att han fick giva Farao bägaren i handen; men överste bagaren lät han upphänga, såsom Josef hade sagt dem i sin uttydning.

Munskänken, kandidaten och glasrutan . Ett förargligt missöde inträffade i natt i Lilla Fiskaregatan, där en större, till 500 kr. värderad butiksruta hoppade ut en överstemunskänk med påföljd att rutan gick i bitar men munskänken höll jämförelsevis väl ihop.

förtäljde överste munskänken sin dröm för Josef och sade till honom: »Jag drömde att ett vinträd stod framför mig; vinträdet voro tre rankor, och knappt hade det skjutit skott, slogo dess blommor ut och dess klasar buro mogna druvor.

Saken var egentligen den att munskänken A. under nattens timmar förvärvat en evig vän i kandidaten B., varunder de tittat litet djupt i kristallglasen. När spöktimman kom, skulle de ut och beundra månen och råkade därvid in i Lilla Fiskaregatan, vilken förargligt nog inte ville ligga stilla utan rörde sig i bukter med påföljd att munskänken rätt som det var stöp näsan.