United States or Sudan ? Vote for the TOP Country of the Week !
»Ja,» sade han då, »här ser man ju ett det tydligaste bevis på jordens inre glödande härd: ju närmare vi komma den, desto varmare blir det.» Men uppe på kontoret, hvarest man senare diskuterade denna sak, yttrade en ung grufingeniör: »Som ni ser, herr professor, hafva vi med schaktet genomskurit en hel del olika bergarter.» »Ja.»
Dufvor kuttrade på frontispisen öfver det gamla tornuret, som stannat klockan 12 en gång för mycket länge sedan, och rök steg från skorstenen på gårdens brutna tegeltak. Också från det öppna fönstret till kontoret bolmade rök ut, och där inne satt pappa gungande fram och åter i ett moln, med sitt skalliga hufvud framför tidningen, som han höll utbredd mot ljuset.
Då började hon snattra som hon brukade: Ska'n stå lyss vid dörra'? Otäcka unge! Och åter i blid ton: Ska du följa mig upp på vind? Hon sträckte ut handen, men han drog sig hastigt tillbaka, ställde sig på ett ben på tröskeln, stödjande händerna mot dörrposterna. Hon sade: Jag är rädd att gå ensam. Kom med, ska du få av de granna vinteräpplena i kontoret. Är det sant? frågade gossen.
Han tog sin hatt, satte den på huvudet, tog också sin rock, men lät den ligga över knäna. Därpå sade han: Lars, ser du mig? Det gjorde gästgivarn, såg under lugg. Som du nu ser mig, fortsatte Träsken, som du nu ser mig fast med rocken på, går jag in till köpman Luther. Jag går in i det innersta kontoret med glasruta på dörren, dit bara de bästa kunderna slippa.
Men det var med studentexamen och är än, liksom med saligheten och frökentiteln, den skulle förlora sitt behag om den blef för alla; men nog skulle den bli behagligare för alla och mycket nyttigare. Derpå gick han ner till kontoret att glädja fadern. Denne mötte han i förstugan, på väg hem. Jaså, det är gjordt nu, sa fadern. Ja! Och mössan redan? Den har jag tagit på kredit!
Det mörknade. Lisen kom ut och tände glödlamporna. Hon såg icke Louise. Ingenjören kom från kontoret. Han valde tydligen mellan att stiga in till sig och att gå upp till Holmins. Louise fick hjärtklappning. Men ingenjören skramlade med nycklarna, dörren öppnades och stängdes. Louise blev åter lugn. Hon fann, att hon hade det ganska bra där i trappan. Ingen kom och störde henne.
Jo, det ägde sin riktighet, det var kontoret. Om doktorn träffades? Jo, det trodde arbetaren. Det gick ju an att fråga där inne. Äntligen stod Wolfgang öga mot öga med mannen, som stämplade mot hans förmögenhet. Redan av första ögonkastet fick Wolfgang ett ofördelaktigt intryck av doktor Martini.
Hon lemnade ut och fördelade numera arbetet mellan de »värnlösa qvinnorna», höll räkning på allt, skref upp allt och glömde aldrig något. Håret bar hon nu för tiden alldeles kortklippt och nyttjade på kontoret en herraktig rock af svart kläde. Pennan bakom örat, några skarpa veck mellan ögonbrynen. Eljes icke en rynka. Vid tjugonio år hade hon aldrig haft en sorg.
Dagens Ord
Andra Tittar