United States or Russia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Samtalet upphörde, alla reste sig och man drog sig småningom till dörren. Marken var frusen, vagnen skramlade och skakade om kistan der under det svarta taket. Men grafven var bäddad mjuk och vacker medelst granris. Den hvita kistan sänktes ner mellan de gröna kvistarna. Menniskorna samlade sig deromkring för att se den. Presten läste, kastade mull det vackra locket och läste åter.

Solen hade varit uppe en kvarts timme, men ännu ej hunnit över tallbackens toppar för att slicka daggen ur gräset; viken låg spegelblänk infattad i den nu blekgrönskande vassen, där de nykläckta andungarne hördes pipa mellan de gamla ändernas snatter; trutarne fiskade löjor därnere, seglande, stora, vingbreda, snövita som kyrkans gipsänglar; i källareken hade skatorna vaknat och skvallrade och schattrade om de många skjortärmarne de sett nere stugbacken; göken guckade i hagen, brånande, rasande som om begärens tid vore slutet, när han skulle se första hösåten; kornknarren arpade och snarpade nere i rågåkern; men backen sprang rackan och fägnade gamla bekanta, och skjortärmar och lintygsremsor blänkte i solskenet, sträckte sig över kaffebordet, där koppar och fat, glas och kannor skramlade under det trakteringen pågick.

Si, mor är inte karl till att förstå att lånet är liksom betalning för arbetet, en har här uppe J. A. Broms' gamla droska skramlade vidare. Fabrikshästen höll sig vid vägkanten, tog betslet mellan tänderna, grinade och snappade efter nyutsprucket löv. , hur blir det? frågade Ohlsson. Vi lär ju ska både vatten och avlopp? Troligen. Doktorn ställde till med ett himla väsen i hälsovårdsnämnden.

Den lilla ungen tystnade småningom, under den vaggande rörelse släden gjorde öfver obanad snö, och vid den vackra klangen af dombjällrorna, som skramlade duktigt. Ty hur tungt det är var, att komma genom snön, gnodde dock Lärkan af alla krafter. Det gällde att hinna hem med ett utfruset stackars litet människobarn.

Det skramlade längs trottoarerna, der officerarne gingo med släpande värjor och klingande sporrar, och hela grupper af flanerande, rökande, med gyllene lyror prydda studenter stodo i gathörnen eller redo det låga räcke, som omgärdade kapellesplanaden.

Han såg trött ut, han hade nog snart arbetat ihjäl sig och själen den var torr och mager och skramlade som papper i honom, och någon Gud hade han inte och ingen glädje av att leva. Snart skulle hans förvissnade kropp och värkas ut i de gapande, maskingrävda hålen i Carlington Cemetery i Exenland ifall han nu var skriven där, guldtänderna med.

Men fröken Agnes lade socker i tredje koppen kaffe, skramlade med skeden och sade: Ja, vad är allt det där annat än det, att pappa är rädd för arbetarna. Det är som om arbetaren vore patron och pappa tjänare. Möter pappa en arbetare, som hälsar ovänligt eller , går ju pappa i veckor och grubblar och tänker ökade löner och bostäder och gud vet allt.

Vi skramlade i hop summan i många silfvermynt öresystemet tillåter, ty det var ju ett klingande pris, och som ett sådant blef det äfven framburet. Och flyttade vi alla tre bort till våra två kamrater; delade med dem potatisen och fårköttsstrimlorna samt afslutade middagen med heta gräddvofflor och eget kaffe.

Han lät tankarna svärma fritt, de följde smackningarna och snart satt han och skramlade i en fjäderlös kärra, som drogs av en gulvit märr. Och hur han åkte, kom han i Rogershusallén. vaknade han eller kom till besinning. Rogershus? Vad skulle han göra där? Hämta Malin kanske? att Pettersson skulle ett ordentligt hem igen. Nya tvillingar kanske. Och hålla sig borta från krogen.

Och därvid skramlade han med en välförsedd skinnpung, instucken i svärdsbältet. Mor Agneta betraktade ömsom sporrarna ömsom läderpungen och lät förstå, att öl kunde väl fås från staden, men för närvarande hade hon endast såd ett slags buljong fisk, vilken stundom förvarades som en läckerhet.