Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 13 juni 2025
Och så, midt framför fönstret ännu en kyss på hennes panna, kinder och läppar. Ah, nu är han ren i viken vid udden. Han sträcker sina armar emot dig! Usling, jag önskar du låge inunder der i strömfåran. Nej, Malin se, se han faller, slår näsan i isen och gör en högst löjlig figur! Det har du för allt ditt gestikulerande! Dumhufvud! Så oskickligt han bär sig åt.
Man såg fördjupningarne i hennes kinder, som förr i hennes ungdom spelat rollen af »kärleksgropar», och tänderna syntes en smula: Låt henne inte vara der länge, ni gifter er ju så fort ni kan, lofva mig det. Samuli betänkte sig. Men hon såg så bedjande på honom. Säg, det gör ni ju, så fort ni bara kan. Ja, hans röst var nu fast. Jag lofvar, så fort jag kan.
Ack, Herre Gud! att jag skulle se hur spelarsjukan smittat dig också! Weli tittade upp från sin grop. Modern stod der så ståtlig, vreden hade färgat hennes kinder röda. Hvarför, mamma, hvarför får jag inte spela? Det är ju så vackert! Kajsa rodnade ännu mer, men icke af vrede, hon var aldrig ond längre än ett ögonblick.
Gossen så vid afskedsstunden: "Goda, när du återvänder, Kommer du till skogen gröna, Där den svala brunnen väller; Marmorsten vid brunnen ligger, Silfverbägare på stenen Och i bägaren en snöboll; Lägg den vid din barm på hjärtat: Såsom denna snöboll smälter, Smälter ock för dig mitt hjärta." Långa hår uppå Militzas ögon Öfverskuggade dess röda kinder, Röda kinder och dess hvita anlet.
Se'n Måst' alla stjernors ljus och gyllne solens sken Förmörkas liksom moln för hennes ögons strålar, Fast hon droppögon har liksom två dalkarlsskålar. På hennes kinder måst' båd' ros och liljor gro, Fast kindbenen se ut liksom en skållad so. Måst' ej korall, rubin och skarlaksfärgen blekna Mot hennes läppars färg, lik' ålskinn? Hvem kan räkna Allt tokot giljeqval?»
Naturligtvis kommer inte en klok människa med dylika galenskaper utan att ha en allvarlig orsak. Endera är hon sjuk, och det är ingenting att skämta med. Eller också har hon någon avsikt, som vi inte ha reda på. Men fru Olga hörde dem icke. Hennes kinder blevo livligt röda, hennes ögon började gnistra, och hon drog girigt in luften genom vidgade näsborrar.
Ljus förmäldes med ljus, och rodnad smälte i rodnad, Se, och man skilde ej mer, om flickans kinder, om molnet Glödde, och flyktig en skymt af en tacksam glädje allenast Röjdes som egen ännu i den sjuttonårigas anlet.
Hade han förut stundtals varit dyster, så var han det nu hela dagen, från morgonen till natten. Han magrade förfärligt; hans ögon voro insjunkna, hans kinder tomma, varje dag plöjde en fåra i hans panna, varje timme göt olja på den hemska elden i hans blick.
Jag visste, att i en skogslada satt en vallkulla och väntade på honom, utklädd i dyrbara kläder och med ett litet hov av drickande skogsmän. Är detta landets husbonde? frågade jag. Valdemar, i ett sådant läge hoppas jag slippa att någonsin behöva visa mig. Men vad svarade då Valdemar? Därtill har du inte mod, broder, sade han... Nu tror jag att jag fick färg i dina kinder, fränka.
Blöda vill jag för det helga korset, Vill för läran dö med mina bröder." Talar så och spränger ut ur porten. När tsarinnan nu allt detta utstått, Sjönk hon neder på den kulna hällen, Sjönk, och lifvet tycktes lämnat henne. Se, då nalkas tsar Lasar, den höge, Och när blek hon ligger för hans öga, Strömma tårar ned uppå hans kinder.
Dagens Ord
Andra Tittar