United States or Liberia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag har bestänkt min bädd med myrra, med aloe och med kanel. Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog. Ty min man är nu icke hemma han har rest en lång väg bort. Sin penningpung tog han med sig; först vid fullmånstiden kommer han hem.» Så förleder hon honom med allahanda fagert tal; genom sina läppars halhet förför hon honom.
Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda. Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt. Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN. Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
Hans skick, hans dräkt, hans läppars trots, hans blickars brand Och svärdet stålblankt i hans manligt knutna hand, Allt ger en bild af krigaren och hjälten. Han står allena, ingen har han när, Minutligt blott man komma ser och vandra En ung soldat, som bud till honom bär; Men framför honom och bakom står här mot här, Med blod och dödar hotande hvarandra.
Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet. Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor. Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal? Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud? Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder?
Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal. Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock. Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar. Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.
Tagen med eder böneord, och vänden så åter till HERREN; sägen till honom: »Skaffa bort all missgärning, och tag fram goda håvor, så vilja vi hembära dig våra läppars offer, såsom man offrar tjurar. Hos Assur skola vi ej mer söka vår frälsning, vi skola icke vidare stiga till häst. våra händers verk skola vi icke mer kalla för vår Gud. Ty hos dig är det som den faderlöse undfår barmhärtighet.»
Tvåfaldt hundra läppars purpur, Tvåfaldt hundra rosenkinder, Lika många blomsterarmar, Broder, är jag herre öfver; Och jag bjuder, hvad jag äger, Ett blott kan ej Voldmar bjuda, Tvenne dunkelbruna ögon, Som, då du försmår dem, gråta." Knappt han sagt det, när en flicka Syns bland stammarne i skogen, Fram mot slottet tycks hon skynda, Syns och skymtar och försvinner.
Om en af oss skall fråga, hvem den andra är, Visst icke dig det tillhör först att göra det. RHAISTES. Om så du menar, äger jag ej skäl som du Att dölja mig och yppar villigt, hvem jag är. Framför dig, vet det, kvinna, står Eurysakes, Sköldbärarn Ajas och Tekmessas ädle son. TEKMESSA. Du? RHAISTES. Jag. TEKMESSA. Du? RHAISTES. Jag. TEKMESSA. Ve dina falska läppars lögn!
Min bön gälle inför dig såsom ett rökoffer, mina händers upplyftande såsom ett aftonoffer. Sätt, o HERRE, en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr. Låt icke mitt hjärta vika av till något ont, till att öva ogudaktighetens gärningar tillsammans med män som göra vad orätt är; av deras läckerheter vill jag icke äta.
Dig återsåg jag, djup af sällhet, stund Och evighet tillika, då min kyss För första gången i den svala kvällen, Vid lunders susning och vid fåglars sång, På hennes läppars vällustbädd försof sig.