Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 oktober 2025
O Axel, om jag hoppades dig råka Så glad, så modig nu, som förr du var, Då skulle jag visst ej mitt hufvud bråka Med konster från min korta klädnings dar; Men då fanns glädje, nu är sorg blott kvar! Jag måste frukta, att ditt mod är brutet, Då konstens land du mot vår öken bytt; Jag måste frukta, att för det beslutet Ditt sköna hopp om glans och lycka flytt. Jag velat lifva opp din kraft på nytt.
Att se din vilja lydas är det ändamål, Du kallar stort och sträfvar till, betraktande Hvar väg, som säkrast leder dit, berättigad. Men i ditt mål, hvad är då stort, ditt eget väl, Säg, eller folkets? Fader, jag har skådat dig: Ditt lugn har flytt, din dag är af bekymmer fylld, Din natt är utan hvila. På din panna, förr Så ljus, nu växla moln af oro, ängslan, harm; Är det din lycka?
Ty HERREN, din Gud, vandrar fram i ditt läger för att hjälpa dig och giva dina fiender i ditt våld; därför skall ditt läger vara heligt, så att han icke hos dig ser något som väcker hans leda och fördenskull vänder sig bort ifrån dig. En träl som har flytt till dig från sin herre skall du icke utlämna till hans herre.
Men Laban hade gått bort för att klippa sina får; då stal Rakel sin faders husgudar, och Jakob stal sig undan från araméen Laban, så att han icke lät denne märka att han ämnade fly. Så flydde han med allt sitt; han bröt upp och gick över floden och ställde sin färd mot Gileads berg. Men på tredje dagen fick Laban veta att Jakob hade flytt.
Och man gjorde kunnigt för allt folket och sade: »Konungen sitter nu i porten.» Då kom allt folket inför konungen. Men Israel hade flytt, var och en till sin hydda. Och allt folket i alla Israels stammar begynte därefter förebrå varandra och säga: »Konungen har räddat oss från vara fienders hand och hjälpt oss ifrån filistéernas hand, och nu har han måst fly ur landet för Absalom.
Men Ehud hade flytt undan, medan de dröjde; han hade redan hunnit förbi Belätesplatsen och flydde sedan undan till Seira. Och så snart han hade kommit hem, lät han stöta i basun Efraims bergsbygd; då drogo Israels barn ned från bergsbygden med honom i spetsen för sig.
När Jerobeam, Nebats son, hörde detta han var då ännu kvar i Egypten, dit han hade flytt för konung Salomo; Jerobeam bodde alltså i Egypten, men de sände ditbort och läto kalla honom åter då kom han tillstädes jämte Israels hela församling och talade till Rehabeam och sade: »Din fader gjorde vårt ok för svårt; men lätta nu du det svåra arbete och det tunga ok som din fader lade på oss, så vilja vi tjäna dig.» Han svarade dem: »Gån bort och vänten ännu tre dagar, och kommen så tillbaka till mig.» Och folket gick.
Och hans son Rehabeam blev konung efter honom. Och Rehabeam drog till Sikem, ty hela Israel hade kommit till Sikem för att göra honom till konung. När Jerobeam, Nebats son, hörde detta, där han var i Egypten dit hade han nämligen flytt för konung Salomo vände han tillbaka från Egypten. Och de sände bort och läto kalla honom åter.
Han släppte åter ned gardinen och kastade bort sin cigarrett. Hon lovade att komma halv sju, och klockan är redan tre kvart. Hon kommer inte... Han sträckte ut sig på soffan och borrade huvudet i en kudde. Vad det blir långt att vänta... Och jag har redan väntat mer än nog, jag har väntat hela mitt liv. Han hade längtat efter lidelsen, och likväl hade han flytt den. Men det skulle icke ske vidare.
Ej heller skolen I taga lösen för att den som har flytt till en fristad skall före prästens död få vända tillbaka och bo i landet. I skolen icke ohelga det land där I ären; genom blod ohelgas landet, och försoning kan icke bringas för landet för det blod som har blivit utgjutet däri, annat än genom dens blod, som har utgjutit det.
Dagens Ord
Andra Tittar