Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 8 juli 2025
Mari hade emellertid hunnit till porten och började gå nedåt gatan. Hon hade lång väg, ty de bodde långt borta i utkanten af staden. Först gick hon som i sömnen. Hon förmådde ej tänka något, och hon hade inte mer ens den minsta gnista af hopp. Man måste ändå försöka till det sista, det fattade hon dock ännu nästan instinktmässigt. Hon gick och gick. Vägen föreföll längre än vanligt.
Med undran åsåg Johannes, där han stod på något avstånd, detta uppträde, och hans undran växte, när Erland och ynglingen samtalade med varandra och Erlands anlete under samtalets lopp präglades av kraftig uppmärksamhet. Johannes' undran nådde sin höjd, när han slutligen såg, huru ynglingen, först efter en lång omfamning, med tårar skildes från Erland och gick tillbaka in i skogen.
"Trädgård, portal och brunnar må finnas kvar, det medgifver jag. Men hvem kan säga, om vår moder ännu lefver och med glädje skulle välkomna oss? Måhända skall återseendet förunnas oss först i himmelen? Och systrarna, som vi lämnade såsom små barn, hafva nu säkert redan fått egna hem, make och barn. De skulle möta oss såsom främlingar och förblifva främlingar för oss."
Från det höga tornet sågo Trenne flickor ut mot hafvet; Trenne segel syntes nalkas, Och den äldsta systern talar: "Systrar, sen vår faders fartyg Kommande från fjärran länder! Trenne systrar här vi äro, Tre kaptener styra skeppen; Den, som först i hamnen hinner, Han skall få min krans af rosor, Om han är med den belåten."
Med Vargen , som förstudie hade Runeberg först företagit sig en framställning af inlandsbons jägarlif under titel Älgjakten , hvartill han förde manuskriptet med sig till Pargas.
Minst ett par tunnor äpplen kan jag räkna på... De ska ju vara till att köpa vinterfoder... Nå, så har jag, här slog det kluck för skräddarn, som om det fastnat i halsen, så har jag mina meloner. Asch; låt oss se dina meloner först! Se! Kan du inte se dem därute! Om tre dar ä de färdiga, och då har jag mina åtta kronor; det är brännvinet! Vänta då tills melonerna bli färdiga åtminstone.
De båda kvinnorna, som för så kort tid sedan känt sig som mor och dotter, sågo hvarandra nu i ögonen med trots och hat och vexlade ett handslag kallt som is. Fru Zimmermann hade allt i ordning till afresan men ville först afvakta sonens svar på hennes bref. Det dröjde.
Längre fram mot kvällen, då de främmande hade tagit farväl, kvarblef Alma en stund sittande i båten vid stranden. Hon såg först efter deras långsamt bortseglande slup och viftade med näsduken till svar, då de svängde sina mössor. Gårdagens missmod hade nästan försvunnit ur hennes sinne i detta ögonblick, eller rättare, hon kom ej ihåg det, ty tankarna rörde sig på annat håll.
Ja, se det är ju min hustru Naturligtvis. Men kanske att herr brukspatron skulle vilja bli vår förespråkare? Jovisst, jovisst. Säkert. Men så är det Abraham Björner, min hustrus homme d'affaires Om ingenjörn ville precisera litet Kanske först bilda bolaget och giva ett anbud? Naturligtvis, sade ingenjörn, kort, torrt och affärsmässigt. Bugade och gick.
Först när hon hunnit fram till sista räckan, närmast staden, stoppade hon in lorgnetten och med en liten handrörelse lät hon förstå, att hennes värv var fört till slut, att denna sista väv låg utanför all dom och rannsakan, över all granskning och allt beröm. Och i det hon utförde en vacker nigning, snörpte ihop den tandlösa munnen och log: Min komplimang, min söta!
Dagens Ord
Andra Tittar