Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 12 juni 2025
För tredje gången gingo de in till herrskapet, båda två, hand i hand. Nu ville Sergej gifta sig. Kaptenen förmanade, påminte om hemlandet, dit de kanske snart nog måste återvända, Sergej försäkrade, att han skulle taga henne med. Kaptenskan talade om Kajsas dåliga affärsställning, om pojken som fans till och måste klädas och födas, om de barn som skulle komma med tiden.
Men se, åt dig skall födas en son; han skall bliva en fridsäll man, och jag skall låta honom få fred med alla sina fiender runt omkring; ty Salomo skall han heta, och frid och ro skall jag låta vila över Israel i hans dagar. Han skall bygga ett hus åt mitt namn; han skall vara min son, och jag skall vara hans fader. Och jag skall befästa hans konungatron över Israel för evig tid.
Vi äro nedstämda, men sörja ej. Vi äro bedröfvade, men knota ej. Vi tacka Gud, som låtit en så rikt begåfvad, så ädel och så kärleksfull man födas till ett barn af det finska folket och unnat honom ett så långt, verksamt lif till vårt bästa. Lika litet som den enskilde individen, lefver ett folk af bröd allena.
"Att dö", sade jag, "är att födas till lif, att dö är ock att födas till förstöring. O, min Rosa, att dö såsom denna lilja i går dog knopplifvets död för att i dag utbreda sin silfverhvita krona, det är att dö för att lefva i rikare fägring och glädjas i en ljusare värld.
Och jag skall välsigna henne och skall också med henne giva dig en son; ja, jag skall välsigna henne, och folkslag skola komma av henne, konungar över folk skola härstamma från henne.» Då föll Abraham ned på sitt ansikte och log, ty han sade vid sig själv: »Skulle barn födas åt en man som är hundra år gammal?
De talte mellan kyssar Ännu ett ord och många: Som lätta skyar födas; På blåa sommarhimlen, Än purpuröfvergjutna, Än skära, silfverhvita, Än dunkelbleka, mulna, Så föddes i en himmel Af deras kärlek orden.
Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det. En psalm av David. HERREN är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar; han för mig till vatten där jag finner ro, han vederkvicker min själ; han leder mig på rätta vägar, för sitt namns skull.
Hur många vågor bo på fjärden, Hur många tankar i mitt hjärta? De tyckas fly och dröja kvar dock, De tyckas dö och födas åter, Så skilda, och ändå så lika, Så många, och ändå desamma! Ur samma sjö, af samma vindar De höjas alla, Ur samma bröst de höjas alla Af samma kärlek. Öppet är min flickas fönster; Vore jag en okänd fågel, In till henne strax jag flöge.
Men också häri fann han en tröst. Han var enda barnet. En gång hade hon nej, han kunde inte få ordet över sina läppar, knappast ens utforma det till tanke. Men han var henne tacksam därför. En gång, för att han skulle kunna födas. Och sen aldrig mera Jag älskar dig, mamma, jag älskar dig med hela min själ
Såsom en havande kvinna, då hon är nära att föda, våndas och ropar i sina kval, så var det med oss inför ditt ansikte, o HERRE. Vi voro också havande och våndades; men när vi födde, var det vind. Vi kunde icke bereda frälsning åt landet; inga människor födas mer till att bo på jordens krets. Men dina döda må få liv igen; mina dödas kroppar må åter stå upp.
Dagens Ord
Andra Tittar