Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 juni 2025
Och inte ens, om hon hotade att säga åt fadren, ty de visste, att hon i alla fall inte skulle göra det. Ibland hade Hellu så ledsamt efter modren och Anni och den förra tiden, att tårarne med våld trängde fram i hennes ögon. Men modren hade alltid varnat henne för att gråta, för att hon inte helt och hållet skulle förlora sin syn.
Missunnade fadren honom denna lycka... En sista rossling hördes, sedan tystnade allt. John dolde sitt ansigte i händerna. Alma satt orörlig som en bildstod. Hvarför slocknade inte också hennes lif på samma gång... En hvit kista gjordes åt Arvi och i denna en bländande hvit bädd. I spetsar och myrten hvilade han stilla och lugnt, utan att veta af verldens stormar och sorger.
När Kristus här fullbordat allt, Som Fadren honom anbefallt, Han sände efter Guds beslut Kring världen sina vittnen ut. För världen ringa voro de, Dagkarlar, arma fiskare, Men hvad de vittnat, hvad de sagt, Har öfver jord och himmel makt. Det var Guds löfte, fast och visst, De lade ut båd först och sist, Det var, hur nåd med Kristus kom, Som hans apostlar talte om.
Petu gick, men kom snart tillbaka och sade, att hon inte syntes ännu. Ville började åter kälta. Jag är hungrig, mamma. Mamma, jag är hungrig. Gå ut på gården på en stund med Petu. Sök åt er vackra spånor från lidret, så att ni få leka, bygga hus och annat sådant. Gå nu, så ä' ni snälla. Nej, jag vill inte. Ville ämnade börja skrika, men fadren röt åt honom, och då blef han ögonblickligen tyst.
Valdemar forskade grubblande i stjärnorna över elden, och hans ögon upplystes av en klar fjärrsynthet, så att han såg ända ned till Rom, där den helige fadren låg försänkt i bön. Var han stannade, träffade han människor, som plågade och plågades och som svarade honom att de icke förtjänade bättre.
Ofta hände ock att fadren hemtade henne en prydnad, en vacker klädning. "Till nästa bal", sade han, och då blef Rosa åter glad och dansade åter när qvällen kom.
Honom svarade den gamle fadren: "Som ditt brott är, blir ditt straff i morgon." Erik gick och lade sig till hvila. Så i ordning gick enhvar till fadren, Kom med samma svar från honom åter, Tills af alla Tomas blott var öfrig. Denne, då han märkte brödrens vandring, Gissade till deras uppsåt genast Och betänkte sig, tills alla somnat, Och gick in i stugan till sin fader.
Detta befinner sig, genom något som skulle kunna kallas opinionernas strömsättning, innan man vet ordet av på en helt annan plats inom civilisationen, än man väntat och fädren föreställt sig.
Karlson måste ha förstått att jag talade allvar, ty han släppte genast mina händer och fru Karlson slet sig med ett nytt och mindre dämpat skrik åter ur min famn. "Vad fadren har du då här att göra?" frågade Karlson ilsket. "Jag är ute och tittar på kriget", svarade jag. "Och jag vill bara hälsa på en gammal bekant." "Hälsa på!" svarade Karlson hånfullt.
Sedan kommo undrande tankar på fadren. Hurudan var han, denne far, som skulle kunnat skänka henne ett hem, men som hon aldrig sett, aldrig känt en gnista ömhet för? Hvar fans han? Visste han, att hans hustru var död, att hans dotter stod ensam i verlden, att hans penningesändningar tillbakavisats med förakt? Och om han visste allt detta, huru tog han det?
Dagens Ord
Andra Tittar