Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 juni 2025
TEKMESSA. Son, hvilken omild gudom gaf dig detta råd? EURYSAKES. Rättvisans heliga gudinna, Dike själf. TEKMESSA. Hon vill ej, att du kräfver sådan hämnd af den, Som gaf den ädlaste bland dina vänner lif. FOLKET. För sonens skull, o konung, skona nu hans far! EURYSAKES. Sin lön får sonen, fadren, han må få sitt straff.
Och nu tog han i årorna, stack ut bladen som ett par vingar och så flög han över till fyrskäret, där han mycket riktigt träffade fyrmästarens dotter, med vilken han redan sjungit duett, och till henne överlämnade han brevet, emedan fadren var ute på sjön, och han överlämnade brevet i två långa timmar, som voro alldeles för korta, men tillräckligt långa ändå för att ute på farstukvisten dricka kaffe med sångerskans moder, och under samtal om stora operan och Jakobs orgel vinna insteg i ett välbevakat hjärta och för den fångna jungfrun visa vägen ut till det fria.
Så han sade och gick bort förgrymmad, I sitt ord, sin blick, men ej i hjärtat, Om de stora tårar ej bedrogo, Som, då han sig vände, sköljde kinden. Ren låg jorden tyst i nattens armar. I sin stuga sof den gamle fadren, Bröderna i pörtet på sin stråbädd. Ingen sof, så sant han tycktes sofva, Men han väntade de andras sömn blott.
Då vi inträdde, uppsteg fadren, stampade ett eftertryckligt slag i golfvet åt de skrålande barnen och nickade åt oss vänligt och utan tvång. Den gamla gumman lade sin bok på bordet, tog af sig glasögonen och fixerade oss skarpt. "Hvadan är ni, godt folk", sade hon, "har ni ej hus och hem på julafton, eller ligga skepp och gods i hafvet?
Dit , på höjden, hjelten hunnit, Sedan Han sin seger vunnit, Då han Dottren varse blef Festligt till sitt möte dragen, Der , af sorg och fasa slagen, Fadren sina kläder ref. Här uppå de samma höjder, Der Hon lifvets drömda fröjder Sen begret i vänners rund; Under samma ekar väljas Låt vår plats och här förtäljas Sagan af de Gamlas mund.
Sådant var vårt tal, då nöden gällde, Sådant skall det bli i lyckans stunder." Och vid Gud begick hvar brodereden, Att, som hittills de tillsammans hållit, Framgent ingen trygghet, ingen fara, Ingen lust och ingen nöd på jorden Skulle enas bli och ej den andras, Allt, såvidt dem lif och krafter skänktes. Så de svuro; men den gamle fadren Gömde eden glad uti sitt hjärta.
Hot stärker ej den svaga, hennes makt är sorg. TEKMESSA. Min sorg, fast stor, är ringa mot hvad din skall bli. LEIOKRITOS. Din spåkonst skrämmer lika litet som ditt hot. Se detta anlet och bekräfta, hvad jag spått. LEIOKRITOS. Leontes! TEKMESSA. Känner fadren ändtligt nu sin son? LEIOKRITOS. Leontes! TEKMESSA. Ja, det ädla offret nämndes så. LEIOKRITOS. Leontes!
När far och son vaknat därvid, uppstod en rådplägning dem emellan om vad som skulle göras, och med resultat att sonen avlämnade sina åttiofem riksdaler till fadren och uppmanade honom resa hem igen, emedan fisket i huvudstaden var statt på nedgående.
Fadren, som varit student i Åbo, men för sjömansyrket öfvergifvit prästakallet, egde studier både i yrket och därutöfver. I hans bref till sonen framträder en humoristisk åder, som går igen hos denne. Enligt skaldens egen uppgift har fadren med allvar följt hans första skriftställarförsök och rättat dem med stränghet.
Hur skola vi dig prisa, O Gud, för all din nåd, Hur skola vi bevisa Vår tack i verk och råd? Ej hjärta mäktar skatta, Hvad godt af dig vi sport, Ej tanke se och fatta, Hvad oss din kärlek gjort. De äro nu förgångne Också de sorgeår, Då fädren suto fångne I mörkrets boja svår, Då den, dig vedersakar, O Gud, med våld och makt, Din sannings ljusastakar Inunder skäppa lagt.
Dagens Ord
Andra Tittar