Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 25 oktober 2025
Inte ett träd eller en buske, intet gräs, bara ljung betäcker stenarna här och där. På denna sten i havet bo några lotsar, några tullvaktmästare och 300 fiskare under vår, sommar och höst. Dessa 300 äro inhysta i 10 kojor, uppförda av strandgods, sönderbrutna åror, utslagna relingar, kvistar, ljung, lera och jordtorvor. Havet är för fiskaren den gröna duken, som han spelar på.
Men då den välförståndige Petrus sutit en stund där, Trädde han fram och lade den glimmande duken på väfven: "Denna", sade han, "ger dig den raske Mattias från Kuru, Gåfva som karl, ej ofta bestådd åt den fattiga flickan, Är hon ock vacker som du, och som du värderad af alla." Sade och satte sig ned och rökte och började åter: "Icke blott duken han ger, men sig själf han bjuder dig äfven.
Förste Konsuln satt med båda armarna på duken och smålog road, på sitt tysta sätt; de övriga skrattade av full hals. Till slut reste värden sig upp och sträckte på sig. Det blir för sent att leka något i afton, sade han med en blick på himlen. Låt oss få en smula musik eller hur, Hortense? Mademoiselle de Beauharnais gjorde tecken till en lakej att hämta hennes harpa från galleriet.
Han sköt undan glas och tallrikar, vek upp duken, lade den digra läderväskan på bordet, öppnade låset, varvid väskan sprack upp med en smäll och gav ifrån sig papper i stinna rullar och buntar. Mor i Sutre på sin stol följde med andäktig uppmärksamhet hans förehavanden. Gästgivarn vaktade med bister min sovkammardörren.
Ha ni känt, vad det är att aldrig sova utan drömmar? frågade Magnus och fortsatte att gå framåt över golvet. Att mitt under gästabudet se blodfläckar på duken och tårar i skeden? Ännu ett långt år, det härdar jag inte ut. Den nymurade kyrkan här utan gravar tycks er tom och glad som en sal. Men här, just här, där jag står, skall snart jag bäddas ned. Det blir bättre då.
Hon var rasande på sin kusin, men då hon icke precis kunde finna någon anledning att visa det, var hon klok nog att tiga. En gång var hon nära att bryta ut hon knöt handen på duken och såg hotande upp. Han smålog ironiskt det var tydligen hans avsikt att reta henne.
Hallsten skakade lockarna från sitt ansikte och vände sig åt trappan. Något är på färde. Här kommer en man springande från palatset, men ni larma så hårt, att jag inte kan höra, vad han säger. Värden slätade på den trekantiga duken och åstadkom en rad av kluckanden och fnysningar. Bud från palatset! Jag vet vad sådana bud bruka betyda.
Ett lyckligt, fromt uttryck var liksom fastfruset på hans ansigte. Och den röda duken, den gaf ännu i döden ett sken af lif åt de bleka, stela dragen! Lycklige Adolf! Du slutade ditt lif den dag, då du var på höjden af din lefnads sällhet! Hur ung, hur full af hopp! Det var din skönaste dag! Hade du lefvat en minut längre, så hade den varit din sorgligaste! Men nu! Hur god är ej Gud!
Schwab reste sig, drog in sina fötter och tog duken från Adas bur. En sån vacker goja! sade en av damerna. Min syster Adolfin har också en vacker goja. Ack ja, sade en annan av damerna, vad det är roligt med djur! Ada såg sig omkring med sina runda stela ögon, så öppnade hon näbben och skrek med hög befallande röst: Alla käringar opp på däck! Alla käringar opp på däck!! Det hjälpte.
Hon var stark som en karl, det fans ingen af drängarne på gården, som hade fått henne att »niga», då hon spände armmusklerna till motstånd. Men nu stod hon som fasttrollad. Duken i nacken, det rödkrusiga håret nedfallet, de stora, kraftiga händerna på höfterna, och så framlutad mot det öppna fönstret. Mellan albladen såg hon in i salongen. Der var hemtrefligt och behagligt.
Dagens Ord
Andra Tittar